Medborgarlön – en självfinansierande reform

Det är i dag uppenbart att det enda samhällsekonomiskt realistiska och mänskliga är att omgående ersätta den existerande djungeln av villkorade bidragssystem med en villkorslös garanterade basinkomst åt alla medborgare som uppnått myndig ålder – en s k medborgarlön. Ett basinkomst som i sin helhet alltid betalas ut – oavsett om medborgaren har betalt lönearbete eller inte. Skälet är att samhällets produktionskapacitet är sådan att det aldrig mer kommer att behövas (d v s finnas) arbete till alla vuxna motsvarande åtta timmar per dag fem dagar i veckan.

Alternativet är att eliten låter samhällets klyftor ytterligare vidgas och permanent skapa inte bara en underklass, utan en utanförklass – en klass av kastlösa – människor det inte finns plats för i det samhälle eliten håller fast vid?

Detta är nämligen vad som sker under det arbetssökande under allt ovärdigare former tvångssysselsätts samtidigt som den “priviligierade” delen av den arbetsföra delen av befolkningen mot marginellt bättre ersättning fortsätter som löneslavande heltidsarbetare i samhällets “produktiva” del.

Den självfinansierande reformen

När miljöpartiet för ett par år sedan räknade på förslaget om medborgarlön funderade man på runt 7 000 skattefria kronor per månad per myndig svensk,

Med denna siffra som avstamp hamnade vår egen kalkyl för kostnaderna för medborgarlön till alla myndiga svenskar (samt bibehållet barnbidrag för alla under 18), på 663 miljarder.

Siffrorna visar hur det hade kunnat vara under år 2012, hade Sverige haft medborgarlön.

Villkorslös garanterad medborgarlön åt alla innebär att så gott som samtliga bidrag som studiemedel, socialbidrag, försäkringskassans djungel av alla möjliga och omöjliga bidrag och a-kassa upphör. I fallet med Pensionsmyndigheten så är tanken i exemplet nedan att ersätta konceptet garantipension (det alla är garanterade) med medborgarlön och lämna övriga pensionsnivåer oförändrade på individbasis.^[6]

Till ovanstående lade vi schablonen att relevanta myndigheters driftsbudget (exklusive Pensionmyndigheten) går ned med 85% till blott 15% av hur det var år 2012.

Schablonen var försiktig: har, t ex, arbetsförmedlingen överhuvudtaget ett existensberättigande när medborgarlön utgår?

Efter besparingarna som automatiskt inställer sig vid införandet av medborgarlön, så saknas ändå 155 miljarder av finanseringen.

Så vi går vidare.

Ett rimligt antagande är att medborgarlönen spenderas mer eller mindre omgående.

Det här utgör inte bara en välkommen stimulans av samhällsekonomin, med alla dess positiva spinoff effekter – utan leder till att staten stirrar på en momsintäkt på 133 miljarder per år.

155 miljarder minus 133 miljarder är 22 miljarder kronor – vilket alltså är vad det egentligen kostar att införa en medborgarlön med totalkostnaden 663 miljarder.

Ett annat sätt att se detta på är att exemplet till 97% hade varit självfinansierande.

Men hur mycket är egentligen 22 miljarder?

1. Det är 150% av vad skatteverket sade var 2012 års samlade ROT- och hushållsavdrag (14 miljarder).
2. Det är 70% av vad regeringen Reinfeldt planerat ge bort i U-hjälp under 2014 (31 miljarder).

2012 hade också socialtjänsterna i Sveriges 290 kommuner driftskostnader förknippade med att varje månad behovspröva och betala ut socialbidrag till den kvarts miljon hushåll som tvingades söka hjälp.^[11]

Hur stora hade besparingarna varit där?

Sedan kan man spekulera i positiva spinoff effekter som minskad kriminalitet och ökad småföretagarverksamhet – eftersom det ökande utanförskap alltfler upplever inte hade existerat i medborgarlönens Sverige.

Jokern i leken

Men moms inte är den enda skatt som kommer klämmas ut ur medborgarlönen.

Om vi istället drar till med 44,2% i skatt (vilket var Sveriges totala skattetryck 2012) blir skatteintäkterna hälften av 663 miljarder – nämligen 293 miljarder.^[12]

Med en medborgarlön på 7 000 kronor innebär den här reformen en vinst(!) för staten på 138 miljarder.^[13]

Vi kan vända på kalkylen och se vid vilken medborgarlön reformen varit självfinansierande – d v s gjort att staten varken gått med vinst eller förlust.

För att veta hur mycket högre medborgarlönen faktiskt hade kunnat vara, utan att den kostat staten en enda krona, så delar vi de 138 miljarderna i skattevinst med årets antal månader (12) och 7,6 miljoner medborgarlönsberättigade.

Resultatet?

Ett sekel av fascism och fyrtio år av tystnad

Kalkylen ovan är inte en nyhet för svenska yrkespolitiker. Det var redan på 1970-talet uppenbart att samhällets produktionskapacitet signalerade att full sysselsättning (definierad som en arbetsdag om 8-timmar) var allt mindre hållbar.

Politiker i Sverige kan knappast heller ha missat att samhällsdebatten om medborgarlön i jämförbara länder som Schweiz och Tyskland i dag intar central plats.

Ändå denna den svenska elitens patologiska instinkt att hålla kvar folk nere i löneslaveri och socialförsäkringsträsk.

Varför?

Ett Sverige där alla har medborgarlön är ett Sverige där drömmen om ett rättvist samhälle för alla har nått i mål. Den hårda verkligheten är att Sveriges två statsbärande partier (s) och (m) inte tolererar en kollaps av de fascistiska härskarstrukturer de skapat och parasiterar på. Fascismen ugörs av den oheliga alliansen mellan staten och det privata storkapitalet: pakten mellan Wallenbergsfären och socialdemokratin – på senare år ersatt av en borgerlighet som slagit historiskt rekord i grenen att på kortast möjliga tid slå sönder så mycket som möjligt av samhället.

Nedan finner läsaren ett upprop till Sveriges folkvalda som nu kräver medborgarlön åt alla.

Veta mer

• Medborgarlön – demokratins oundvikliga framtid
• Politikens tre nya inneord – medborgarveto – medborgarmotion – medborgarlön
• 18 000 i månaden i medborgarlön – schweiziskt medborgarinitiativ nu för röstning i nationalförsamlingen