En övning i geopolitisk Sudoku – världen efter mordet på Soleimani

En övning i geopolitisk Sudoku – världen efter mordet på Soleimani

1804 lät Napoleon Bonaparte i en räd in på främmande territorium gripa hertigen av Enghien, transportera honom tillbaka till Paris där Napoleon avrättade honom. Enghiens “brott” var att Napoleon var rädd för den unge mannen. Han var en orädd och duglig officer och aristokrat och politisk motståndare.

Efter mordet myntade en av Napoleons medarbetare det bevingade uttrycket:

“Detta är värre än ett brott – det är en blunder”

När USA:s President Donald J Trump den 3:e januari 2020 beordrar mordet på ett annat lands ledare – en ledare som reser reguljärt på diplomatpass och sedan skryter om det, är detta ett klavertramp av gammaltestamentliga proportioner.

Vilka ledare för länder USA verkligen behöver samtala med, kan efter detta, lita på imperiets högkvarter i Washington DC?

I alla fall så länge dess president heter Donald J. Trump?

Situationen förbättras inte av att skälet till att den iranska generalen Soleimani överhuvudtaget tog av sig soldathjälnen och för dagen axlade diplomatmanteln, var för att Trump övertalat Iraks premiärminister Abdul-Madhi att bjuda in honom för samtal om hur förbättra relationerna mellan USA och Iran.

Den naive generalen lämnade den relativa tryggheten i Iran och tog flyget till Baghdad.

Så snart han satte sin fot på irakiskt territorium mördade Trump honom.

Fem dagar senare, den 8:e januari 2020, svarar Iran med ett robotangrepp mot två amerikanska militärbaser i Irak: Erbil och Ain Al ASsad.

Ain Al Assad var hemmabas för de drönare som mördade Soleimani.

Enligt uppgift avfyrar Iran 22 robotar, några av dem ballistiska, andra kryssningsrobotar. Två av dem når enligt uppgift inte fram.

Iran hävdar att 80 amerikanska soldater pliktade med livet.

Satellitfoton synes bekräfta att de iranska robotarna verkligen träffade den amerikanska flygbasen Ain Al Assad (nedan).

USA har hittills inte förnekat att Iran genomförde en tekniskt mycket framgångsrik robotattack, men menar att ingen amerikan dog i den.

Kanske stämmer det.

Iran lär ha gett USA 24 timmars förvarning, vilket torde ha varit mer än nog med tid för USA att tömma baserna på människor inför den stundande svarsattacken.

När USA under Trump den 14 april 2018 – i strid mot folkrätten och på grundval av falska uppgifter – genomförde en massiv robotattack mot Syrien, nådde 28% av robotarna sina mål (29 av 103).

I fallet med Teherans attack mot den amerikanska flygbaserna i Erbil och Ain Al Assad i Irak, den 8 januari 2020, nådde 90% av robotarna i mål.

Hur är detta möjligt?

Lät USA Iran genomföra attacken utan att försöka stoppa den?

Eller är det som så att Syriens luftvärnsförmåga, tekniken tillhandahållen av Ryssland, är vida överlägsen motsvarande amerikanska vapensystem – som t ex luftvärnssystemet Patriot, Sverige under statsminister Stefan Löfven nyligen hostade upp 25 miljarder kronor för?

Iran beskriver svarsattacken mot USA för en “slap”: en dask eller en örfil.

Efter uppvisningen av den egna militärtekniska förmågan informerar Teheran sedan att länder som hädanefter tillåter USA att attackera Iran från sitt territorium kommer att erfara konsekvenser.

Det inte svårt att uppleva Irans agerande i kölvattnet på mordet på nationalhjälten Soleimani som både återhållsamt och maktpolitiskt skickligt.

Vilket land i Mellanöstern vågar i dag upplåta sitt territorium för attacker mot Iran?

Saudiaraben?

Trots att kungahuset Saud, med pengar mätt, har en lika stor militärbudget som Ryssland, är landets militär så inkompetent att den inte ens kan hantera kamelridande frihetskämpar i grannlandet Jemen.

Israel?

Mordet på Soleimani är, eller var, i ett kort perspektiv en gåva till Israel och politiskt kan USA:s President Donald J. Trump i dag ses som en bekräftad zionist.

Trump må inför väljare på hemmaplan skandera om “USA först”.

I handling utomlands har det hela tiden varit Israel främst.

Trump bröt det avtal med Iran från 2015 president Obama förhandlade fram, flyttade USA:s ambassad till Jerusalem, gifte bort sin dotter med en jude – varvid dottern konverterar till Judendomen – och den 3 januari 2020 ombesörjde Trump mordet på en av den israelska krigsmaktens skickligaste motståndare: den iranske generalen Qassem Soleimani.

Vad sker nu?

I och med mordet på Soleimani är Donald J. Trump bränd som internationell politiker för resten av sitt liv.

Vem kan i dag lita på USA när Trump säger att han vill diskutera fred?

Venezuela? Turkiet? Ryssland? Kina? Frankrike? Tyskland? Storbritannien?

Finland? Norge? Danmark?

Förmodligen bara Stefan Löfvens Sverige.

Givet att Trump är körd, vad mer kan han göra för den zionistiska agendan: planen på att starta ett världskrig där överlevarna vaknar upp i en global tyranni med högkvarter på Levanten?

Vad sägs om det här?

Dö – och att Iran anklagas för hans hädanfärd…


Distributören: 247 kr
Bokus: 299 kr
Ad Libris: 300 kr
Akademibokhandeln: 389 kr

Distributören: 232 kr
Bokus: 289 kr
Ad Libris: 289 kr
Akademibokhandeln: 379 kr
Comments are closed.