Aktiespararna: Kriget mot kontanter intensifieras

Senast uppdaterad: 2016-02-28

2016, fyra Är efter att Sveriges största upprop till kontanternas skydd (kontantuppropet.nu), har nu mittfÄran börjat vaknat upp inför privatbankernas ensidiga, odemokratiska och kriminella utrotande av kontantvÀsendet i Sverige.

NĂ€r tidskriften aktiespararna gör det sĂ„ sker det i en krönika/ledare med den helt korrekt termen av “kriget mot kontanter” – för krig Ă€r vad det handlar om. Verkligheten Ă€r dock att fienden som skall knĂ€ckas inte Ă€r kontanterna – utan mĂ€nskligheten.

LĂ€sare intresserade av att veta mer om hur mĂ€nskligheten i dag kontrolleras av pengar rekommenderas kapitlet Bankkrigsmodellen i boken “VĂ€sts Mörka HjĂ€rta – 9/11, Geopolitisk terrorism & Globaliseringsagendan”.

Aktiespararnas artikel i sin helhet nedan…

KĂ€lla: http://www.aktiespararna.se/artiklar/Kronikor/Kriget-mot-kontanter-intensifieras

Kriget mot kontanter intensifieras

Under de senaste veckorna har kritiken mot kontanter hÄrdnat. ECBs högsta huvud, Mario Draghi, tog ton och uttryckte en önskan om att 500 EUR-sedeln borde avskaffas. PÄ samma tema nÄgon dag senare anslöt sig Larry Summers, tidigare amerikansk finansminister, med ett uttalande i Washington Post om att 100 USD-sedeln tillhör det förflutna.

Den officiella versionen Àr enkel. De vill göra det svÄrare för kriminella, terrorister och alla andra icke-önskvÀrda transaktioner som frodas i kontanternas förlovade vÀrld. Sannolikt Àr dock verkligheten en helt annan.

Centralbanker vÀrlden över bedriver en expansiv penningpolitik som saknar historiskt motstycke. StyrrÀntorna Àr i de flesta fall nÀra 0 procent eller rentav negativa pÄ sina hÄll. Sverige tillhör som bekant den senare kategorin med en reporÀnta om -0,50 procent.

De flesta av de globala konjunkturella pilarna pekar nedĂ„t. Baltic Dry Index (torrlastmĂ„ttet) som historiskt ansetts vara en konjunkturindikator Ă€r pĂ„ rekordlĂ„ga nivĂ„er. Även statistiken över import/export-volymen i Japan och Kina signalerar tillbakagĂ„ng. Andra indikatorer som BNP-siffror i Japan och Kina, inköpschefsindex och elektricitetsförbrukning bekrĂ€ftar bilden.

Och helt plötsligt vill inflytelserika centralbankirer och politiker vĂ€rlden över avskaffa kontanter med höga valörer. Är tidpunkten en slump?

Knappast. Det Àr antagligen bara en tidsfrÄga innan negativa rÀntor pÄ sparkonton införs. Hur svarar mÀnniskor pÄ detta? Jo, naturligtvis tar de flesta ut en del av sina besparingar och hÄller kontanter i stÀllet. För att motverka detta beteende Àr det kritiskt att först avskaffa kontanter av höga valörer. I ett digitalt system finns ingenstans att gömma sig och negativa rÀntor kan införas med mindre friktion.

Negativa rÀntor omkullkastar emellertid allt. Under alla Är har företag strÀvat efter att lÄnga kredittider till sina leverantörer, medan kunder uppmanats att betala sÄ tidigt som möjligt. Ur likviditets-, kassaflödes- och rörelsekapitalssynpunkt Àr det ganska givet. Plötsligt blir dock pengar pÄ kontot en het potatis och företagen vill ha betalt sent och betala snabbt. Inom finansvÀrlden kallar vi detta för att velociteten i den monetÀra basen ökar.

I diverse lÀnder Àr pengars velocitet (eller omsÀttningshastighet) mycket hög. Detta Àr inget annat Àn förstÄeligt. MÀnniskor i det problemtyngda Venezuela upplever det pÄ daglig basis. SÄ fort lönen landar pÄ kontot Àr det dags att ge sig ut för att köpa varor. Inte för att du nödvÀndigtvis behöver köpa nÄgot, utan för att din köpkraft urholkas om du inte gör det.

Varför Àr velocitet sÄ viktigt dÄ? För att förstÄ begreppets innebörd behöver vi först förstÄ begreppen inflation och deflation.

Enligt Milton Friedmans definition Àr inflation en expansion av penningmÀngden. Stigande priser Àr inte inflation, utan snarare ett symptom pÄ ett fallande penningvÀrde. PÄ ett liknande sÀtt kan deflation tolkas som en kontraktion av penningmÀngden. Sjunkande priser Àr enbart ett symptom pÄ ett stigande penningvÀrde.

Centralbankirer framstÀller det ofta som om de kan kontrollera inflationen. Till en viss utstrÀckning kan dem det, men en hel del faktorer ligger bortom deras kontroll. DÀribland finns förvÀntningar och velocitet.

Om den dÀr 100-kronor sedeln i din plÄnbok omsÀtts sÀg 1,2,3,4.. 50 gÄnger om dagen Àr det ju nÀstan som att en kraftfull expansion av penningmÀngden Àgt rum. Trots att det alltsÄ Àr samma sedel i cirkulation. Huvuddelen av dagens penningmÀngd Àr emellertid elektronisk, vilket skapar ytterligare förutsÀttningar för en högre velocitet. Alla som anvÀnt appen Swish Àr medvetna om detta.

Vad tror ni hÀnder med priserna om pengarnas omsÀttningshastighet skjuter i höjden? Naturligtvis ökar de försiktigt i början, sedan ökar de med en ökad hastighet och till slut Àr hyperinflationen ett faktum.

Om vi gÄr tillbaka 100 Är i tiden till Weimar-republiken (nutidens Tyskland) under 1920-talet kan vi studera framvÀxten av hyperinflationen. Sargat av kriget och tyngt av enorma krigsskadestÄnd insÄg dÄtidens centralbankirer att skulden aldrig skulle kunna Äterbetalas. Lösningen föll till slut pÄ tryckpressen.

Till en början hĂ€nde det inte sĂ€rskilt mycket. InvĂ„narna var extremt Ă„terhĂ„llsamma med sin konsumtion efter första vĂ€rldskriget och varje sedel som erhölls sparades. Velociteten var alltsĂ„ lĂ„g. Successivt började dock omsĂ€ttningshastigheten ta fart och sedan eskalera bortom kontroll – samtidigt som tryckpressen gick pĂ„ högvarv. Resultatet blev, som vi alla vet, förödande.

Nu Ă€r det högst osannolikt att hyperinflation intrĂ€ffar i Sverige, men leker man med elden riskerar man att brĂ€nna sig. Centralbankerna vandrar lĂ€ngs en vansklig vĂ€g med mĂ„nga fallgropar. Ingen vet exakt hur framtiden kommer gestalta sig, men en sak Ă€r sĂ€ker – vi lever inte i en konsekvensfri vĂ€rld.

Christoffer Ahnemark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

statcounter