Den sydafrikanska regimens pÄgÄende folkmord pÄ landets vita

Senast uppdaterad: 2016-06-02

Ännu en nyhet svensk Bonnierdomminerad fulmedia censurerar: den sydafrikanska regimens folkmordspolitik gentemot landets vita minoritet.

Saxat frÄn nordfront

SYDAFRIKA. BjÞrn Pedersen har skrivit en artikel om de vitas situation i Sydafrika och vad du kan göra för att hjÀlpa dem.

SA-front-460

I början av mars i Är var journalister frÄn den svenska tidningen Nya Tider i Sydafrika för att uppmÀrksamma de frekventa övergreppen mot den vita befolkningen i landet. Resultatet blev en artikelserie om resan som publicerades pÄ Nya Tiders webbsida. Den första artikeln i serien kan du lÀsa hÀr.

Nya Tiders rapportering Ă€r i sig unik, eftersom rapporteringen om det pĂ„gĂ„ende folkmordet pĂ„ den vita minoriteten i Sydafrika lyser med sin frĂ„nvaro i ”etablerad” vĂ€sterlĂ€ndsk media. Den allmĂ€nna kunskapen om vad som försiggĂ„r i landet följer ocksĂ„ dĂ€refter. Tack vare alternativ media nĂ„r sanningen om situationen i Sydafrika likvĂ€l ut, men upplysningsarbetet Ă€r en stĂ€ndig kamp mot klockan. De vitas situation försĂ€mras i oförminskad takt för varje dag som gĂ„r, och frĂ„gan just nu Ă€r ifall det gĂ„r att finna en lösning innan det Ă€r för sent.

ANC1

Ett pÄgÄende folkmord
Man berÀknar att det har begÄtts uppemot 85 000 mord pÄ vita av den svarta befolkningen sedan Apartheids fall 1994. En siffra som dessutom stÀndigt ökar, dÄ det mördas ett tiotal mÀnniskor varje dag. Det exakta antalet kan dock inte fastslÄs, eftersom myndigheterna gör sitt bÀsta för att mörklÀgga de rasmotiverade morden. Den bestialiska och kalkylerade karaktÀren pÄ morden och övergreppen pÄ de vita i Sydafrika Àr helt klart omskakande. Grymheterna som begÄs övergÄr allt förstÄnd och visar pÄ det hat som driver mÀnniskorna som utför dem. Detaljerna i dessa gÀrningar utelÀmnas hÀr för er lÀsares skull. Med en snabb sökning pÄ nÀtet kan man dock hitta exempel sÄ det rÀcker och blir över, nÄgot vi vill varna kÀnsliga lÀsare för att göra

Omedelbart efter att partiet African National Congress (ANC) tog makten i landet 1994 införde man en kvoteringspraxis som skulle gynna den svarta befolkningen. Idag har man infört över 119 raslagar som exkluderar den vita befolkningen frĂ„n arbetsmarknaden, dĂ€r ”Black Economic Empowerment”, som syftar till att öka den svarta befolkningens delaktighet i arbetslivet, Ă€r den mest tongivande. Exakt hur mĂ„nga sĂ„dana lagar som finns Ă€r svĂ„rt att berĂ€kna, dĂ„ det stĂ€ndigt kommer nya. Dessutom Ă€r de ofta Ă€r sĂ„ ”finurligt” skrivna att det kan vara svĂ„rt att förstĂ„ dess intention.

Kill-boer_frontbilde_ny

Landets kvoteringar ska representera den rasliga sammansÀttningen i Sydafrika. Med en befolkning pÄ mellan 54 och 70 miljoner, dÀr vita utgör mellan 3,5 och 4 miljoner, uppnÄr de vita inte nÄgon betydande representation. I praktiken innebÀr detta exempelvis att samtliga verksamheter i Sydafrika mÄste ha en representation av svarta pÄ 90 procent i verksamhetens alla delar. Har man inte det fÄr man inga kontrakt frÄn regeringen, vilket Àven drabbar ens leverantörer. Kvoteringarna utestÀnger sÄledes vita frÄn arbetsmarknaden.

VÀrt att notera i sammanhanget Àr det faktum att det Àr den vita minoriteten som Àr garanten för landets ekonomiska omsÀttning, eftersom de stÄr för en oproportionerligt stor del av landets skatteunderlag. Man rÀknar med att ungefÀr 1,1 miljoner vita, med andra ord de som Ànnu har nÄgon form av arbete, stÄr för cirka 95 procent av landets skatteintÀkter.

Samtidigt som myndigheterna försÀmrar de vitas livsvillkor, försöker de ocksÄ hindra dem frÄn att lÀmna landet. Att fÄ tag i alla dokument och tillstÄnd som krÀvs för att emigrera Àr en kostsam och tidskrÀvande process som mÄnga inte har rÄd med. Myndigheterna vill inte uppmuntra de vita att emigrera, eftersom de behövs för att upprÀtthÄlla en vÀlfungerande ekonomi. FörfrÄgningar om sjÀlvstyre för de vita blir ocksÄ konsekvent avvisade och ifall man tar de ovan nÀmnda siffrorna i berÀkning Àr det inte svÄrt att förstÄ varför: Sydafrika skulle rent praktiskt inte ha nÄgot skatteunderlag ifall de vita försvann.

SA 2

Fler och fler blir hemlösa
Ifall man förlorat sitt levebröd gĂ„r det snabbt utför med resten. Man klarar sig inte lĂ€nge ensam i ett land som pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€r laglöst. För att ha en chans att överleva mĂ„ste man söka sig till andra vita i samma situation. De flesta hamnar till slut i sĂ„ kallade White Squatter Camps, vilket kan översĂ€ttas till ”lĂ€ger för vita husockupanter”. Rent juridiskt handlar det om att man bosĂ€tter sig pĂ„ mark som man inte fĂ„tt tillstĂ„nd av staten till, alltsĂ„ en slags inofficiell bosĂ€ttning. Det Ă€r ett öde som fler och fler vita sydafrikaner gĂ„r till mötes, pĂ„ grund av det regelverk som kraftigt begrĂ€nsar deras möjlighet till sjĂ€lvförsörjning. Det kan ocksĂ„ nĂ€mnas att 1,5 miljoner vita redan har lĂ€mnat landet.

SA 3

Mellan 800 000 och 1 miljon vita befinner sig pÄ olika Squatter Camps runtom i landet, vilket uppgÄr till en tredjedel av landets vita befolkning och av dessa Àr 350 000 barn. BÄde barn och vuxna i dessa lÀger saknar ofta tillgÄng till rinnande vatten, toaletter, skolgÄng och sjukvÄrd. Det finns alltsÄ i regel varken statlig vÀlfÀrd eller privat vÀlgörenhet att tillgÄ för dem. Den socialtjÀnst som finns i landet Àr till för de svarta och den vita minoriteten fÄr inte ta del av den. Icke-vinstdrivande vÀlgörenhetsorganisationer mÄste ocksÄ enligt lag bedriva sin verksamhet endast inriktat mot den svarta befolkningen.

SA 4

Samtidigt leder exproprieringen av land till att mĂ„nga vita bönders gĂ„rdar har blivit ”omfördelade” till den svarta befolkningen. NĂ€r den lĂ„nga rĂ€ttsprocessen lett fram till ett beslut om att en bonde mĂ„ste överlĂ€mna sin gĂ„rd tvingas han ocksĂ„ lĂ€mna den innan ett angivet datum, oavsett om han fĂ„tt nĂ„gon kompensation eller ej.

En populÀr myt Àr att vita Àger mer Àn 80 procent av marken i Sydafrika. I verkligheten har de vita bönderna inte alls tillgÄng till sÄna mÀngder land. Staten Àger dÀremot mycket mark som enkelt kunde omfördelas till massorna. Det passar dock deras syften bÀttre att lÄta de vita bönderna fÄ gÄ gatlopp, för att pÄ sÄ sÀtt piska upp massornas hat mot dem.

Finns det liv finns det hopp
Det finns initiativ i Sydafrika som syftar till att hjÀlpa utsatta vita sydafrikaner. Ett av dem Àr sÀllskapet South African Family Relief Project (SAFRP) som har existerat i över tre Är. Det Àr ett ideellt sÀllskap som Àr helt beroende av bidrag frÄn generösa privatpersoner och företag. Flera av de hjÀlporganisationer som har emottagit ekonomiska donationer för att hjÀlpa vita sydafrikaner har sedan visat sig ha oÀrliga avsikter, eftersom pengarna i mÄnga fall hamnat i privata fickor. De med god insikt rekommenderar dÀrför SAFRP. Personerna som stÄr bakom Àr dedikerade och vet vad som stÄr pÄ spel. För mer information om organisationen, se webbadressen i slutet av artikeln.

SA 5

Som tidigare nÀmnts förhindrar lagstiftningen i Sydafrika att man etablerar ideella vÀlgörenhetsorganisationer som inte fokuserar uteslutande pÄ den svarta befolkningen. SAFRP, som uteslutande arbetar med vÀlgörenhet riktad till vita, har emellertid löst detta genom att registrera sig som ett ideellt sÀllskap. Man Àr beredd pÄ att detta kryphÄl i lagen kan komma att korrigeras sÄ smÄningom, men det kan utnyttjas tillsvidare.

Medan SAFRP gör sitt bÀsta för att hÄlla liv i den fattiga, vita befolkningen Àr den viktigaste uppgiften att öka kunskapen om vad som hÀnder i Sydafrika. En omfattande förÀndring av de vitas situation i landet kan bara ske ifall tillrÀckligt mÄnga inser omfattningen av det krig som förs, inte bara mot vita sydafrikaner, utan mot de europeiska folken och deras Àttlingar i hela vÀrlden.


Film frÄn SAFRP. Varning för starka bilder.

Karin Smith Àr en av eldsjÀlarna som utmÀrker sig i de vitas kamp i Sydafrika. Hon gÀstade Red Ice Radio hösten 2015, dÀr hon intervjuades av Henrik Palmgren. Intervjun Àr vÀldigt informativ och ger en utförlig bild över situationen i Sydafrika. Lyssna pÄ intervjun hÀr.

För nÄgra Är sedan lyckades hon lÀmna Sydafrika och bor nu i Texas dÀr hon bedriver upplysningsarbete om folkmordet pÄ de vita i sydafrikanerna. Mycket av arbetet sker via Radio Free South Africa, vars webbsida gÄr att finna i slutet av artikeln.

En annan sydafrikansk eldsjÀl som Àr vÀrd att nÀmna Àr Monica Stone. Hon intervjuades under vÄren 2015 i Radio 3Fourteen, som drivs av Lana Lokteff. Den sistnÀmnda Àr som bekant ocksÄ involverad i Red Ice Radio. Intervjun med Monica Stone gÄr att lyssna pÄ hÀr.

SA 6

Den amerikanska sanningssökerskan och frihetsföresprĂ„karen Patricia Aiken blev Ă€ven hon gĂ€stad av Karin Smith i sin radiosatsning vid namn Sacred Cow BBQ under 2015. Radioprogrammet utmĂ€rker sig med Ă€mnen som det vita folkmordet i Sydafrika (i tĂ€tt samarbete med Karin Smith) men ocksĂ„ ”Bundy-tvisten” (Bundy standoff ) samt mordet pĂ„ Robert LaVoy Finicum. Intervjun med Karin Smith har fokus pĂ„ sydafrikansk historia och kan höras hĂ€r.

Medan den vita minoriteten i Sydafrika rensas bort förblir vĂ€rldssamfundet tyst. Det finns inga mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationer som krĂ€ver lag och rĂ€ttvisa, inga internationella sanktioner som verkstĂ€lls och inga ”antirasister” som ropar ut sina skenheliga mantran. Ett folk överlĂ€mnat i sina egna hĂ€nder, i ett land som en gĂ„ng var deras eget och i ett hav av mĂ€nniskor som hatar dem för deras stordĂ„d och den ras de representerar.

De Ă€r icke önskade. De vita sydafrikanerna skall fördrivas – kosta vad det kosta vill!

SA 7

Vad kan vi göra?
Kanske undrar du vad du kan göra? Först och frĂ€mst Ă€r ekonomiskt bistĂ„nd av stor betydelse. För dig som Ă€ndĂ„ har en drĂ€glig tillvaro Ă€r ett ekonomiskt bidrag det minsta du kan undvara. Utöver detta gĂ€ller det att upplysa mĂ€nniskor om de vitas situation i Sydafrika, samt vad de kan göra för att hjĂ€lpa till. Skriv ut artiklar och dela ut dem. Sprid artiklar som denna pĂ„ Internet och kanske sĂ€rskilt pĂ„ sociala medier. Sprid ordet – tala med familj, vĂ€nner, bekanta och arbetskamrater.

Samma krafter som lÄg bakom Apartheids fall 1994 och som sedan dess gjort allt i sin makt för att utrota den vita befolkningen i Sydafrika har ocksÄ öppnat portarna till den vita civilisationen pÄ vid gavel. NÄdastöten mot den vita mÀnskligheten i vÀrlden stÄr inte bara för dörren, den Àr i gÄng för fullt.

De vita sydafrikanernas öde i hÀnderna pÄ horder av rasfrÀmlingar tjÀnar som ett blodigt exempel pÄ vad vi kan vÀnta oss Àven i vÄrt land ifall vi lÄter frÀmlingar fÄ övertaget. Du har ett val och det Àr upp till dig ifall du tÀnker tillÄta en sÄdan utveckling eller ej.

Att kÀmpa Àr en helig plikt för de uppvaknade. Den som ser och den som vet, utan att handla, begÄr det största sveket av alla. Kan du se dig sjÀlv i spegeln och vara tillfreds med den insats du gör idag? Varenda förÀndring börja med en sjÀlv. Det Àr endast vi sjÀlva som kan lÀgga grunden till vÄr egen framtid.

Ifall du inte redan Àr organiserad i Nordiska MotstÄndsrörelsen Àr det dags att du gör slag i saken och ansöker om medlemskap redan idag!

Res dig och gör motstĂ„nd – tiden hĂ„ller pĂ„ att rinna ut!

South African Family Relief Project NPC
Radio Free South Africa
Stop White Genocide in South Africa
Farm Murders and Genocide

/BjĂžrn Pedersen

Ursprungligen publicerad pÄ Frihetskamp.net.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

statcounter