Stalingrad 2.0 – Israels golgatavandring mot historiens krematorium

Senast uppdaterad: 2015-10-17
Share Button
Den 7:e oktober 2015 var dagen det angloamerikanska imperiet en gång för alla gick in i väggen och såg slutet på en epok.

I motsats till Stalingrad 1.0, där två miljoner människor sägs ha dött, var de mänskliga offren betydligt färre. Skälet är karaktären hos ledarna i den i dag ledande nationen i den nyfödda multipolära världen – Ryssland.

Det är nämligen så här: på den internationella storpolitikens bräde spelar USA poker, medan Ryssland spelar schack.

Den historiska vattendelaren utgjordes av Moskvas framgångsrika attack mot 11 terroristmål i Syrien, en attack som genomfördes med 26 kryssningsrobotar avfyrade från Kaspiska havet.

Händelsen bekräftar inte bara att Ryssland uppnått någon slags militärteknisk paritet med USA, utan också att det antirobot-system (ABM) USA sedan Kalla Krigets slut i takt med NATO:s expansion tagit allt närmare Ryssland, ett slag reducerades till en enorm felsatsning av amerikanska skattemedel.

Det amerikanska ABM-systemet är avsett för att skjuta ned ballistiska robotar på väg mot Nordamerika, d v s kärnvapenbestyckade raketer som flyger i bågformade banor högt upp i atmosfären för att mot slutet av färden trilla ned i huvudet på ovetande amerikanare.

Det dolda stratagement bakom systemet är, eller var (som det är i dag), inte att skydda NATO-medlemmar i Europa, utan att ge Washington förstaslagskapacitet – d v s kunna starta och vinna ett kärnvapenkrig mot Ryssland, utan att Ryssland kan göra något åt det.

 

Från Paritet till överlägsenhet

Den korta versionen av vad kartan högst upp i artikeln visar är att Ryssland tack vare sin geografi ur ett militärteknologiskt perspektiv efter den 7:e oktober 2015 totalt dominerar Europa och Mellanöstern. Ryssland kan nämligen från sitt eget territorium slå ut terroristbaser och andra motståndare, inklusive USA:s stridskrafter, utan att dessa synes kunna göra något åt det.

Ett memento utspelade sig nämligen i Svarta Havet våren 2014, när ett ryskt stridsflygplan från 1967 fullständigt krossade moralen ombord på det amerikanska krigsfartyget Donald Cook.

Det skedde när den ryske piloten med en knapptryckning slog av all elektronik ombord på det amerikanska fartyget och sedan genomförde 12 fingerade attacker mot det, som hade de varit verkliga, hade placerat fartyget på havets botten inom ett par minuter.

Ännu en nyhet som “missats” av svensk riksmedia är förhållandet att Ryssland, medelst sin förmåga till telekrigföring, har upprättat en gigantisk elektromagnetisk kupol över östra Syrien och Medelhavet, en dom med 300 km radie i vilken NATO och USA är blinda och döva.

Inte ens amerikanska satelliter förmår enligt uppgift att penetrera den här domen och se vad som sker i Syrien.

Frågan är hur i vilken skala Ryssland kan projicera denna kapacitet.

Sommaren 2014 stängde man alltså ned ett enskilt fartyg. Hösten 2015 projiceras förmågan inom ett område på drygt 280 tusen kvadratkilometer.

Var går egentligen den yttre gränsen för den ryska kapaciteten inom telekrigföring hösten 2015?

 

Samtidigt i Sverige

Att svensk media inte kommer informera läsaren om det här enorma historiska omslaget i världspolitiken beror i hög utsträckning på att landets chefredaktörer då först måste informera läsaren om att Sverige och världen befunnit sig i krig sedan den 11:e september 2001.

Det vill chefredaktörerna inte göra eftersom detta är detsamma som att erkänna att de är fullblodssociopater som ägnat sina yrkesliv åt att ljuga och bedra.

Sedan finns självmordsbombarna inom Alliansen, ja, något annat går det faktiskt inte att kalla moderaternas Anna Kinberg-Batra, kristdemokraternas Ebba Busch Thor, folkpartiet fascisternas Jan Björklund och Centerns Annie Lööf, när dessa i den förändrade omvärldssituationen där Ryssland med framgång på slagfältet börjar rulla tillbaka den amerikanska globalismen för att implementera en multipolär värld, istället än hårdare vill knyta Sveriges öde till ett döende imperiums oundvikliga slut.

Utomlands har dock reaktionerna varit annorlunda.

Bara några timmar efter Stalingrad 2.0 förklarade EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker att “Vi kan inte tilllåta att vårt förhållande med Ryssland dikteras av Washington.”

För Juncker verkar “vi” i sammanhanget vara detsamma som Europa.

 

Sanning och konsekvens

Den store förloraren vid Stalingrad 2.0 är dock inte ett sanslöst överansträngt USA, som faktiskt skulle må mycket bättre av att göra processen kort med sina inhemska zioneokonservativa sociopater och återgå till att bli den vän till Europa många ännu minns det som och också vill se det som.

Den i särklass största förloraren vid Stalingrad 2.0 är i själva verket Israel, denna av FN en gång terrorstämplade entitet som aldrig var ett riktigt land utan blott en internationell husockupant med kärnvapen.

För att vara ett riktigt land krävs nämligen att man har en grundlag, en konstitution, och internationellt erkända gränser.

Israel saknar allt.

Frågan är också vilken nytta Tel Aviv i dag egentligen har av all den kärnvapenteknologi man stulit från USA, eftersom Ryssland med en knapptryckning ändå kan stänga av alla krigsmaskinerna?

Måhända är det här förklaringen till den aktuell explosionen av oorganiserade palestinska självmordsattacker på judar i Israel: bättre än någon annan har de förtryckta i regionen förstått att huset Rotshchilds zionistiska experiment Israel nu sjunger på sista versen och drar nu sina strå till stacken.

Utan USA hade Israel nämligen inte existerat i dag.

Frågan är om melodin kommer att sluta i dur eller moll.

Kommer Israels ledare att gilla läget och under ordnade former arrangera sin sorti ur Mellanöstern, eller kommer man att agera som den galna desperado premiärministern Benjamin Netanyahu om och om igen visat sig vara, och försöka iscensätta en planetär falskflagg attack av sådan rang att 9/11 framstår som en söndagsutflykt?

Det tillfällets fönster den Netanyahu och krafterna bakom denne marionett, finansoligarkerna, kan komma att utnyttja är den största militärövning Europa sett sedan andra världskriget, Trident Juncture, som startade den 19 oktober och sägs pågå till mitten på november.

Just hur desperat Israels ledning är visas av Netanyahus försöka att beskylla Palestinierna för att ha övertalat Adolf Hitler att genomföra en förment historisk händelse som bara utspelat sig i Hollywood – den s k “Förintelsen”.

Oavsett vilka ondskeulla tankar som just nu jagar varandra i Benjamins mörka hjärna, kommer vi bli uppriktigt förvånad om Israel fortfarande existerar när Loa Falkman sjunger in det nya året 2019.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Share Button
  • By brunnen_g, 2015-10-23 @ 11:50

    Så självklart…egentligen!

  • By Fahrenheit451, 2015-10-23 @ 11:13

    En klockren analys i den geopolitiska djungeln.

  • By Fahrenheit451, 2015-10-23 @ 11:11

    Klockren analys.

  • By Jonas, 2015-10-22 @ 19:27

    Tack för en grym artikel.

Other Links to this Post

  1. Stalingrad 2.0 – Israels golgatavandring mot historiens krematorium | Arab Nyheter — 2015-10-22 @ 12:04

statcounter