Notan för 2015 Ă„rs asylkaos – 600 miljarder svenska skattekronor

Senast uppdaterad: 2016-02-18
KĂ€lla: http://www.friatider.se/tullberg-asylkaoset-2015-kostar-sverige-600-miljarder-skattekronor

TULLBERG: ASYLKAOSET 2015 KOSTAR SVERIGE 600 MILJARDER SKATTEKRONOR

De framtida kostnaderna för asylinvandringen bara under Ă„r 2015 kommer att uppgĂ„ till svindlande 600 miljarder skattekronor – lĂ„gt rĂ€knat. Det skriver ekonomen och forskaren Jan Tullberg. Siffran motsvarar Sveriges nuvarande Ă„rliga försvarsbudget gĂ„nger 14.

Vad kommer migrationen Är 2015 att kosta de svenska skattebetalarna? Det centrala Àr knappast introduktionskostnaderna under 2016, utan de totala kostnaderna pÄ lÀngre sikt. HÀr följer en kalkyl med fem poster som Àr realistisk, men snarare optimistisk Àn pessimistisk.

1. Vad Àr kostnaden per person och Är?

En första delfrĂ„ga Ă€r: Hur mĂ„nga uppehĂ„llstillstĂ„nd leder de 163.000 asylsökningarna under 2015 till? Inrikesminister Anders Ygeman gör bedömningen att 60.000 – 80.000 invandrare kommer att skickas hem. Huruvida man verkligen kommer att lyckas med detta kan diskuteras. Den nuvarande kapaciteten ligger pĂ„ 4.000 personer per Ă„r sĂ„ det behövs i sĂ„ fall radikala förstĂ€rkningar. Men lĂ„t oss utgĂ„ frĂ„n den lĂ€gre siffran avvisade, vilken alltsĂ„ innebĂ€r att 103.000 asylsökare fĂ„r uppehĂ„llstillstĂ„nd.

Detta leder pĂ„ sikt till en anhöriginvandring. Den historiska erfarenheten Ă€r att de anhöriga utgör 40 procent av den totala invandringen. Men dĂ„ andra grupper, som arbetskraftsinvandrarna, importerar fĂ€rre anhöriga blir anhöriginvandring knuten till asylinvandring ungefĂ€r lika stor. Nu kommer varsel om hĂ„rdare krav pĂ„ att bevilja anhöriga – statsministern talar om ”en stramare anhöriginvandring” – men det Ă„terstĂ„r att se vad resultatet blir.

Nyligen presenterades ett undantag frÄn den skÀrpning som utannonserades i november sÄ att den inte berör större delen av asylsökarna 2015. Till problemen med rekordantalet asylsökare 2015 hör att det ocksÄ rör sig om ett rekordstort manligt överskott, pÄ 66.600 personer, det vill sÀga mer Àn det totala antalet mÀn som föds i Sverige under ett Är. Denna obalans talar för en hög anhöriginvandring. HÀr antas 97.000 anhöriga komma efter, vilket tillsammans med beviljad asyl för 103.000 personer ger 200.000 invandrare.

En utgĂ„ngspunkt Ă€r Migrationsverkets kostnad för en asylhantering. I en efterkalkyl blev kostnaden 166.000 och tog 414 dagar (Årsredovisningen för 2012). Detta ger en Ă„rskostnad pĂ„ cirka 150.000 kronor. Den stora kostnaden Ă€r att hĂ€rbĂ€rgera de sökande under den tid processen pĂ„gĂ„r. Följande Ă„r ligger kostnaden inte pĂ„ Migrationsverket, men torde ligga pĂ„ samma nivĂ„ för andra delar av den offentliga sektorn.

Perioden utan arbete antas vara Ă„tta Ă„r. Efter Ă„tta Ă„r i landet har hĂ€lften av de nyanlĂ€nda fĂ„tt nĂ„gon typ av arbete. En del har fĂ„tt det tidigare, men mĂ„nga har Ă€nnu inte fĂ„tt det och en del fĂ„r det aldrig. Detta ger en ”etableringskostnad” pĂ„ 200.000 personer x 150.000 kr x 8 Ă„r = 240 miljarder.

2. Hur stor Ă€r merkostnaden för “ensamkommande flyktingbarn”?

Under 2015 ankom 35.400 ensamkommande och en mycket hög andel fÄr asyl. Uppskattningen Àr att 80 procent fÄr asyl, det vill sÀga 28.000 personer.

Kostnaden för denna grupp Àr nÀrmast bisarr, med en statlig ersÀttning pÄ 1.900 kronor per person och dag bara för mat och logi. Jag sÀtter kostnaden till 800.000 kronor per person och Är och med grundkostnaden 150.000 avdragen, enligt punkt 1, blir merkostnaden 650.000 per Är. Jag rÀknar med tre Ärs skolgÄng. 28.000 personer x 650.000 kr x 3 Är = 55 miljarder.

3. Vad kostar de som inte fÄr asyl?

Den grupp pĂ„ 60.000 personer som fĂ„r avslag kostar 166.000 om de ger sig av sjĂ€lvmant. UngefĂ€r hĂ€lften gör inte det och kostar samhĂ€llet ytterligare. Skola och sjukvĂ„rd för ”papperslösa” Ă€r en sĂ„dan post. MĂ„nga hĂ„ller sig undan för att Ă„terkomma med en ny ansökan efter fyra Ă„r nĂ€r preskriptionstiden för den tidigare ansökan löper ut. Man kan dĂ„ fĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ grund av den lĂ„nga ”anknytningen” till Sverige. En konservativ berĂ€kning blir 300.000 kronor per person. Man kan fundera över det rimliga för en myndighet eller företag att betala sĂ„ mycket för en bedömning av en ansökan som slutar med ett nej. Avslagskostnaden blir 60.000 personer x 300.000 kr = 18 miljarder.

4. Har invandraren betalat för sitt liv som pensionÀr?

UtifrÄn en studie om kostnaderna 2006 av Jan Ekberg rÀknade jag fram den totala offentliga kostnaden för en pensionÀr frÄn 65 till 80 Är. Den berÀknades till 3,4 miljoner kronor och frÄgan Àr om invandraren har betalat för dessa kostnader under sina yrkesverksamma Är.

Med utgÄngspunkt i den lÄga sysselsÀttningen sÄ har invandraren knappast mÀktat med att betala sina framtida kostnader. I Äldersgruppen 20-65 har invandrarna en andel sysselsatta pÄ 0,58, att jÀmför med 0,82 för svenskar. Denna differens pÄ 24 procentenheter betyder att de har 30 procent lÀgre sysselsÀttning Àn svenskar. Estimatet hÀr Àr att 30 procent av deras pensionskostnader kommer att betalas av de svenska skattebetalarna. Detta överskattar invandrarnas arbetsinsats och skattebetalningar dÄ en hel del av sysselsÀttningen Àr subventionerad eller lÄgavlönad sÄ att skatteintÀkterna för de sysselsatta invandrarna Àr mycket lÀgre Àn för de sysselsatta svenskarna.

Detta blir 200.000 personer x 30 % x 3,4 miljoner kr = 204 miljarder.

5. Har invandraren betalat för sina barn?

Enligt samma mönster som i punkt 4 berÀknas den totala offentliga kostnaden för ett barn frÄn 0 till 20 Är till 2,2 miljoner. Det finns en hel del barn bland asylsökarna och de rÀknas i kostnaderna punkt 1. Men barn som föds i Sverige finns inte med i tidigare kostnadsposter. Lite förenklat rÀknar jag med att det bli i snitt ett halvt barn till som ska finansieras. NÀr invandraren kommit i arbete kan han bidra till viss del, men jag rÀknar, liksom för pensionÀrskostnaderna, med ett underskott pÄ 30 procent.

200.000 personer x 0.5 ett halvt Sverigefött barn x 30 % x 2,2 miljoner kr = 66 miljarder.

Summering

De fem kostnadsposterna blir totalt 583 miljarder kronor, i runda tal 600 miljarder. PÄminnas bör att siffrorna Àr Ät det konservativa hÄllet. Pensionskostnaden Àr berÀknad pÄ en livslÀngd pÄ 80 Är, men den Àr redan lÀngre och kommer att stiga ytterligare dÄ livslÀngden ökar med ett Är per decennium. Kostnaderna frÄn Ekberg Àr frÄn 2006 och Migrationsverkets frÄn 2012, men de har inte rÀknats upp med inflation. En del ekonomer ökar framtida kostnaderna med inflation och diskonterar dem sedan till nuvÀrde. Jag ser den metodiken som diskutabel eftersom den minskar överskÄdligheten.

Hur rimlig Àr denna kostnadsberÀkning?

Om vi fördelar de 583 miljarder pÄ 200.000 personer blir det ca 3 miljoner kronor per person. Den kostnaden kan jÀmföras med andra studier för att ge underlag för en rimlighetsbedömning.

En studie (HolmÞy och StrÞm 2012) rÀknade fram en kostnad per utomeuropeisk invandrare till Norge. Deras kostnad hamnade pÄ 4,1 miljoner norska kronor.

Forskarna Nilsson och Wadeskog har gjort berĂ€kningar pĂ„ vad en person i Sverige kostar frĂ„n vaggan till graven om den inte bidrar med arbete utan lever pĂ„ det offentliga. Den kalkylen anvĂ€ndes i SOU 2010:55 vid berĂ€kning av kostnaden för icke-integrerade romer, Observera att kalkylen inte gĂ€ller en ”vĂ€rsting” som belastar kriminalvĂ„rden och mĂ„nga medmĂ€nniskor utan en ”drop out” som varken gör nĂ„got negativt eller nĂ„got nyttigt. En sĂ„dan person kostar 14 miljoner under sin livstid. Man kan utifrĂ„n den siffran diskutera hur mĂ„nga Ă„r invandrarna bidrar och hur stor del av deras liv som de belastar det svenska samhĂ€llet.

För det mesta handlar debatten om de omedelbara kostnaderna för Migrationsverket. Den lÄngsiktiga diskussionen kan ge intryck av att invandrare efter Ätta Är gÄr med vinst, men sÄ Àr inte fallet. Vi gÄr alla med en stor förlust under vÄra Är som pensionÀrer och för att tÀcka de kostnaderna mÄste höga skatter ha inbetalats under mÄnga Är. Det har invandrarna generellt sett inte lyckats med sÄ ett stort underskott förvÀntas av alla insatta bedömare.

Men glĂ€djekalkyler Ă€r efterfrĂ„gade och det finns mĂ„nga oseriösa personer som fabulerar. Ja, mĂ„nga menar att det snarast Ă€r personer som jag som borde ha samvetskval för vi stör retoriken om detta ”berikande” med obekvĂ€m information. Vi behöver dock inte kalkyler som Ă€r önsketĂ€nkande, utan realistiska siffror för att kunna hantera de verkliga problem som samhĂ€llet utsĂ€tts för.

JAN TULLBERG

Jan Tullberg Àr författare, forskare och docent i företagsekonomi. Han Àr upphovsman till boken LÄsningen: En analys av svensk invandringspolitik som kom ut 2014. Fler texter av Tullberg finns att lÀsa pÄ hans hemsida.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • By Hans Nilsson, 2016-02-20 @ 08:48

    Kostnader för Polis, RÀttsvÀsendet, Advokater, Ordningsvakter, Sjukhuskostnader,kostnader som drabbar allmÀnnheten i form av brÀnda bilar fastigheter skadegörelse sjukskrivningar fördyrade försÀkringspremier etc etc skall ocksÄ rÀknas in i totalkostnaden som den sk berikande invandringen stÄr för. Hur mÄnga miljarder vi mÄste plussa pÄ Àr inte lÀtt att ta fram. Jag skulle inte bli förvÄnad om det handlar om 50 till 100 miljarder per Är.

Other Links to this Post

  1. 600 miljarder | corneliadahlberg — 2016-02-20 @ 20:10

statcounter