Annika Lillemets (MP) riksdagspresentation av nyckelpunkter ur RĂ€dda Sveriges partiprogram 2014

Senast uppdaterad: 2014-04-24

Motion 2013/14:Fi306 pÄ riksdagens hemsida: En hÄllbar finansiell infrastruktur

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkÀnnager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lÄta utreda hur sparbankernas villkor kan stÀrkas samt om en CDFI-plattform skulle behövas Àven i Sverige.

Riksdagen tillkÀnnager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lÄta utreda hur en grön investeringsbank skulle kunna etableras i Sverige.

Riksdagen tillkÀnnager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förutsÀttningslöst lÄta utreda hur Riksbankens stÀllning nÀr det gÀller penningutgivning och kreditgivning kan stÀrkas.

Riksdagen tillkÀnnager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsÀtta en utredning med uppdrag att ta fram en fÀrdplan för Riksbankens Äterdemokratisering och hur dess uppdrag kan utvidgas till att Àven omfatta mÄl om social rÀttvisa och naturresurshushÄllning.

Bakgrund

I mÄnga med Sverige jÀmförbara lÀnder finns en mÄngfald av kreditinstitutioner. Det finns all anledning att Àven i vÄrt land införa fler typer av banker med mera för att tillgodose de mÄngas behov och frÀmja en grön omstÀllning.

Inte minst den djupa finanskrisen 2008 har visat att det globaliserade finansiella system som tillÄtits vÀxa okontrollerat, prÀglat av stark maktkoncentration och nÀrmast obefintlig demokratisk styrning, inte Àr hÄllbart.

I Sverige domineras kreditmarknaden av fyra storbanker, som samtliga har formen av börsnoterade aktiebolag. I skarp kontrast till denna finansiella monokultur finns pÄ mÄnga hÄll i omvÀrlden en betydande kooperativ banksektor och dÀrtill en mÄngfald av lokalt förankrade banker och kreditinstitut.

Lokala kreditinstitut

I USA har credit unions, ett slags kooperativa banker, drygt 90 miljoner medlemmar, vilket utgör 40 procent av landets vuxna befolkning. Dessa banker har vanligen en utprÀglat lokal förankring och benÀmns dÄ community banks, till vilka Àven Ätskilliga mindre privata banker brukar rÀknas. Flertalet av dessa banker har klarat finanskrisen avsevÀrt bÀttre Àn storbankerna pÄ Wall Street.

I ekonomiskt eftersatta omrĂ„den, med svag nĂ€rvaro av konventionella banker, har bĂ„de i USA och i Storbritannien etablerats en form av kreditinstitut benĂ€mnd CDFI (Community Development Financial Institution). Dessa Ă€r speciellt inriktade pĂ„ lĂ„ngivning – och ekonomisk rĂ„dgivning – till personer och mindre företag som har svĂ„rt att fĂ„ lĂ„n av det konventionella bankvĂ€sendet. Det amerikanska finansdepartementet har upprĂ€ttat en speciell CDFI-fond som kapitalförsörjer det dryga tusental CDFI:er som finns runtom i USA, och privata aktörer som investerar i dessa speciella kreditinstitut erhĂ„ller skattelĂ€ttnader. I Storbritannien Ă€r det i hög grad CDFI:er som kreditförsörjer Community Interest Companies, en ny typ av lokala företag vars överskott i allt vĂ€sentligt Ă„terinvesteras i verksamheten och som inte kan köpas upp av konventionella aktiebolag.

Det sextiotal fristÄende sparbanker som Ànnu finns kvar i Sverige kan sÀgas utgöra en sorts lokala offentliga kreditinstitut, dÀr kommunfullmÀktige utser hÀlften av de sÄ kallade huvudmÀnnen. Den lokala och regionala ekonomin utgör investeringsfokus för dessa banker, och överskott anvÀnds frÀmst till att stÀrka bankens likviditet medan en mindre del gÄr tillbaka till bygden i form av stöd till föreningslivet etcetera.

Regeringen bör lÄta utreda hur sparbankernas villkor kan stÀrkas, samt om en CDFI-plattform skulle behövas Àven i Sverige. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkÀnna som sin mening.

Statliga banker

Storbritannien etablerade 2012 en statlig grön investeringsbank: Green Investment Bank. Staten har försett banken med ett grundkapital pÄ 3,8 miljarder pund och förhoppningen Àr att dessa offentliga medel ska generera en hÀvstÄngseffekt och Àven attrahera privat kapital till investeringar i förnybar energi, energieffektivisering, avfallshantering och annan grön infrastruktur. Investeringar i omogna gröna teknologier, till exempel vÄgkraft, Àr ofta svÄrt att locka privat kapital till. Det som pÄ sikt ger stora samhÀllsekonomiska vinster kan i ett kortare perspektiv te sig företagsekonomiskt riskfyllt, men om offentliga medel investeras initialt sÄ vÄgar ofta privat kapital följa efter. En vÀl kapitaliserad grön investeringsbank skulle behövas Àven i Sverige, för att fÄ fart pÄ innovation och företagande i gröna branscher. Regeringen bör lÄta utreda hur en grön investeringsbank skulle kunna etableras i Sverige. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkÀnna som sin mening.

I Frankrike sjösattes 2012 en statlig investeringsbank: Banque Publique d’Investissement (BPI). Styrningen av banken, som försetts med ett grundkapital pĂ„ 21 miljarder euro, Ă€r i betydande utstrĂ€ckning decentraliserad till regionerna. Innovationsstöd till smĂ„ och medelstora företag hör till bankens uppdrag, liksom att stimulera framvĂ€xt av gröna jobb.

I Tyskland etablerades 1948 Kreditanstalt fĂŒr Wiederaufbau (KfW), med medel ur MarshallhjĂ€lpen, för att bidra till Ă„teruppbyggnaden av landet efter andra vĂ€rldskriget. Den tyska staten Ă€ger idag 80 procent av banken och delstaterna resten. Över 90 procent av bankens utlĂ„ning lĂ„nas upp pĂ„ gĂ€ngse kapitalmarknader, men dĂ„ detta huvudsakligen sker genom utgivning av obligationer som garanteras av staten sĂ„ Ă„tnjuter KfW goda lĂ„nevillkor. Detta i kombination med att banken inte behöver göra utdelningar till privata aktieĂ€gare, samt Ă€r undantagen frĂ„n bolagsskatt, gör att den kan tillhandahĂ„lla lĂ„n till lĂ€gre rĂ€nta Ă€n privata banker. Den fĂ„r emellertid inte konkurrera med dessa utan har en kompletterande funktion i lĂ€gen dĂ€r privat kapital inte gĂ„r att mobilisera i tillrĂ€cklig grad. Fyrtio procent av bankens investeringar under 2012 gick till klimat- och miljöinvesteringar. UtlĂ„ning till kommunala energibolag som vill satsa pĂ„ energieffektivisering och utbyggnad av förnybar energi prioriteras högt av KfW.

I USA har Bank of North Dakota (BND), som Ă€gs av delstaten North Dakota, rönt vĂ€xande uppmĂ€rksamhet. Denna bank grundades 1919 som en följd av att delstatens lantbrukare hade svĂ„rt att fĂ„ lĂ„n frĂ„n etablerade storbanker. BND samarbetar nĂ€ra med North Dakotas lokala banker och kreditförsörjer dessa med lĂ„grĂ€ntelĂ„n I förhĂ„llande till folkmĂ€ngden har delstaten flest community banks i hela USA, nĂ„got som bidragit till ett vitalt lokalt nĂ€ringsliv och en arbetslöshet lĂ„ngt under rikssnittet. Vid större infrastrukturprojekt lĂ„nar delstaten av sin egen bank, BND, och rĂ€ntekostnaderna gĂ„r pĂ„ sĂ„ vis tillbaka till statskassan, vilket drastiskt sĂ€nker totalkostnaden för omfattande projekt, nĂ„got som anses ha bidragit till North Dakotas starka statsfinanser. BND Ă€r fokuserad pĂ„ den reala ekonomin och Ă€gnar sig inte Ă„t derivathandel och liknande, och har dĂ€rför gĂ„tt relativt oskadd genom finanskrisen – ja, med undantag för tvĂ„ Ă„r har banken gĂ„tt med överskott varje Ă„r under sin nu snart hundraĂ„riga historia; en del av överskottet betalas in till delstatens finansministerium och resten stĂ€rker bankens likviditet. North Dakota Ă€r den enda av USA:s delstater som hĂ„ller sig med en egen, offentligt Ă€gd, bank. Nu efter finanskrisen vĂ€xer intresset – bĂ„de bland demokrater och republikaner – för den hĂ€r typen av banker och i 14 andra amerikanska delstater pĂ„gĂ„r initiativ för att etablera en delstatsĂ€gd bank.

Riksbanken

Under 1800-talets första decennier gav privata banker ut sedlar i en rad lĂ€nder, vilket skapade ett tilltagande kaos pĂ„ penningmarknaden. Vid Ă„rhundradets mitt infördes i land efter land lagstiftning som gav centralbanken monopol pĂ„ att trycka sedlar. Idag har alltjĂ€mt Sveriges riksbank, och motsvarande institutioner i andra lĂ€nder och valutaomrĂ„den, monopol pĂ„ utgivningen av mynt och sedlar, men dĂ„ dessa bara omfattar nĂ„gra fĂ„ procent av den totala penningmĂ€ngden i en modern ekonomi, sĂ„ har i praktiken privata banker och kreditinstitut Ă„tertagit makten över penningutgivningen – nĂ€r de beviljar sina kunder lĂ„n sĂ„ ”skapas” i praktiken nya pengar, som vĂ€sentligen figurerar som elektroniska pengar i form av siffror i bankernas datorer.

Den som har makt över kreditflödena i ett samhĂ€lle bestĂ€mmer i hög grad vilka idĂ©er som fĂ„r möjlighet att förverkligas och vilka typer av företag som fĂ„r chans att vĂ€xa, och har pĂ„ sĂ„ vis ett avgörande inflytande över hela samhĂ€llsutvecklingen. Är det rimligt – eller förenligt med de bĂ€rande principerna i en demokrati – att denna enorma makt lĂ€ggs i hĂ€nderna pĂ„ ett litet antal aktörer i finanssektorn?

Ur ett demokratiskt perspektiv ter det sig angelĂ€get att Riksbankens makt över penningutgivning – och dĂ€rmed kreditflöden – stĂ€rks. Det förs en vĂ€xande internationell debatt kring markant höjda kapitaltĂ€ckningskrav för privata banker. De bĂ„da ekonomerna Jaromir Benes och Michael Kumhof, knutna till forskningsenheten vid Internationella valutafonden (IMF), har i en uppmĂ€rksammad rapport fört fram tankar pĂ„ 100 procent kapitaltĂ€ckning (full reserve banking). Huruvida detta Ă€r rĂ€tt vĂ€g att gĂ„ eller om Riksbankens stĂ€llning kan stĂ€rkas pĂ„ andra, mindre drakoniska, sĂ€tt bör förutsĂ€ttningslöst utredas. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkĂ€nna som sin mening.

Ett stĂ€rkt demokratiskt inflytande över penningutgivning och kreditflöden förutsĂ€tter Ă€ven en Ă„terdemokratiserad riksbank. Det Ă€r orimligt att funktioner som pĂ„ ett avgörande sĂ€tt formar hela samhĂ€llsutvecklingen flyttas ut ur demokratin och förlĂ€ggs till en förment sjĂ€lvstĂ€ndig riksbank, som bara svagt och indirekt kontrolleras av riksdagen. Den vĂ€rldsledande amerikanske ekonomen och nobelpristagaren Joseph Stiglitz menar att tiden nu Ă€r mogen att kritiskt utvĂ€rdera Reagans och Thatchers projekt att göra vĂ€stvĂ€rldens centralbanker sjĂ€lvstĂ€ndiga. Han framhĂ„ller att Indien, Brasilien med flera lĂ€nder som inte sjĂ€lvstĂ€ndiggjort sina centralbanker i sjĂ€lva verket klarat den senaste finanskrisen bĂ€ttre Ă€n flertalet vĂ€stlĂ€nder. Stiglitz stĂ€ller ocksĂ„ frĂ„gan vad som egentligen Ă„syftas med ”sjĂ€lvstĂ€ndig” och pĂ„pekar att de som sitter i ledningarna för vĂ€sterlĂ€ndska centralbanker naturligtvis inte befinner sig i nĂ„got ideologiskt vakuum och han finner det problematiskt att de sĂ„ ofta hĂ€mtas frĂ„n finanssektorn, alltsĂ„ den sfĂ€r som gav upphov till dagens kris.

En utredning bör fÄ i uppdrag att ta fram en fÀrdplan för Riksbankens Äterdemokratisering och hur dess uppdrag kan utvidgas till att Àven omfatta mÄl om social rÀttvisa och naturresurshushÄllning. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkÀnna som sin mening.

Referenser

Stockholm den 4 oktober 2013

Valter Mutt (MP)

Annika Lillemets (MP)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • By Björngunnar, 2014-04-25 @ 06:22

    Tror inte…
    Det verkar finnas olika uppfattningar om den hÀr saken milt uttryckt.
    Vid nÀrmare eftertanke tror jag att inte bara Riksbanken Àr privat utan Sveriges riksdag Àr ocksÄ privat/privatiserad.

    Med andra ord, ingen makt utgÄr frÄn folket!

  • By blueshift, 2014-04-24 @ 22:13

    Tror inte svenska riksbanken Àr privatÀgd, Àven om den upptrÀder som vore den privat. Den sÀger sig vara en myndighet.

    http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/

    Sedan drygt ett decennium sÄ har riksbanken privatiserat och överlÄtit huvuddelen av sin kÀrnverksamhet till privata aktörer.

    * Svenska sedlar trycks av samma privata amerikanska företag som tillverkar pappret till dollarsedeln – Crane heter det.

    * Svenska mynt prÀglas av finnar.

    * DepĂ„hanteringen av kontanterna sköts sedan ett par Ă„r av Sveriges stora privatbanker – som sedan dess i rask takt utraderar kontanterna.

  • By Björngunnar, 2014-04-24 @ 21:22

    Om det nu Àr som jag tror att Bilderberggruppen Àr Sveriges verkliga makthavare sÄ Àr ju alla resonemang och motioner bara luftprodukter.
    Att trÀnga sig in pÄ Kockums med kommandosoldater och i namn av svenska nationella intressen Àr ju som en söndagsskoleutflykt jÀmfört med att ge sig pÄ den internationella bankverksamheten skyddad av Jewropean union.
    Inte ens Stalin vÄgade sig pÄ detta.
    Hitler gjorde det men vad blev resultatet?!
    MÄste erkÀnna att din uppgift Morgan att Sveriges Riksbank var privatÀgd var nÄgot nytt och som gjorde det hela Ànnu svÄrare.

  • By Morgan StrĂ„lman, 2014-04-24 @ 18:42

    Jag gillar i stora delar de olika punkter som föreslÄs. Men jag vill verkligen ifrÄgasÀtta att blanda in Riksbanken över huvud taget. Den Àgs av Roothild med sÀte i City of London. Helt utanför beskattning och lagar. Bankens intresse sammanfaller med Bilderberg agenda och utgör dÀrför ingen bas för nÄgot nytt utanför traditionellt banksystem. Ska nÄgot nytt i kreditvÀg upprÀttas sÄ mÄste detta ske helt inom en av enbart staten helÀgd bank. Dit Àven vÄra skatteinbetalningar skulle gÄ, istÀllet via privatÀgda banker som hejdlöst anvÀnder detta till fractional banking, helt utan statlig kontroll. Att skapa egna kapital tillgÄngar via grundlagens rÀtt att trycka pengar mÄste ÄterstÀllas, MEN i lagen skall detta ske inom riksbanken. Vilket dÄ blir helt fel dÄ Àgaren INTE Àr staten. HÀr mÄste Àndringar ske för att sÀkerstÀlla landets förmÄga till sjÀlvstÀndig ekonomi som gagnar folket och landet. Att ha en stats skuld pÄ 1 250 miljarder borde göra att staten fick förmyndare och nekades ansvarsfrihet omgÄende.

  • By Björngunnar, 2014-04-24 @ 16:15

    Nu gick livförsÀkringspremierna upp för Annika och Valter.

Other Links to this Post

  1. Blueshift » Demonstration mot privatbankernas gigantiska falskmynteri — 2014-04-29 @ 10:32

  2. Annika Lillemets (MP) riksdagspresentation av nyckelpunkter ur RĂ€dda Sveriges partiprogram 2014 | secret mind control in sweden and world wide — 2014-04-24 @ 22:33

statcounter