En integrerad invandrares avskedstal till ett förlorat Sverige

Senast uppdaterad: 2016-02-17

Den kroatiske förstagenerationsinvandraren “Darko Crncevic” @daccraft om varför han och hans familj nyligen lĂ€mnade Sverige…

KĂ€lla: http://pastebin.com/MakfuCJR

Till er som har följt mig under min korta tid pĂ„ Twitter. Ni har varit min mentala rĂ€ddning under min sista tid i Sverige. Twitter blev min ventil och mitt bevis pĂ„ att jag inte Ă€r ensam om min oro. HĂ€r Ă€r mitt “final rant”, min förklaring och mitt avsked till Sverige.

Ha överseende dock. Jag Àr inte van vid att skriva.

Here we go.

I mÄndags sÄ parkerade vi för första gÄngen vÄr bil pÄ garageuppfarten till vÄrt nya hus. Vi bar in det sista i ett hus överfullt med kartonger och möbler. Nu har vi börjat möblera vÄrt nya hus, hÀlsat pÄ alla grannar, fixat med alla papper etc som hör till en sÄdan hÀr stor omstÀllning.

Min familj kom till Sverige nĂ€r jag var liten. Jag kommer inte ihĂ„g sĂ„ mycket av vĂ„r tid i vĂ„rt gamla hemland (Kroatien). Mina tidigaste minnen Ă€r av mina förĂ€ldrar som turades om att gĂ„ ivĂ€g pĂ„ kvĂ€llarna för att lĂ€ra sig svenska. Mina ufon till syskon som inte missade en möjlighet att göra livet surt för mig. Fast pĂ„ ett sĂ€tt som gjorde att jag kĂ€nde mig beskyddad. Pappa körde taxi och mamma var stĂ€derska. Jag kommer ihĂ„g vĂ„r lĂ€genhet, lukterna av ny mat nĂ€r mamma experimenterade, mina förĂ€ldrars skratt och jag kommer ihĂ„g min skolgĂ„ng. Min vĂ€nner. NĂ„gra var schyssta
 nĂ„gra inte. Som det brukar vara nĂ€r det kommer en ny till klassen. Jag kommer ihĂ„g hur nervöst det var, jag kommer ihĂ„g kompisarna, viljan att passa in samt hur kul jag hade med mina vĂ€nner. Jag kommer ihĂ„g hur jag kĂ€mpade med att lĂ€ra mig svenska. Var inte helt
 öh
 motiverad i början.

LÄng historia kort. Det gick bra för familjen. Pappa hittade till slut ett jobb som var en fortsÀttning pÄ det han egentligen kunde. Samma sak för mamma. Jag och mina syskon gick i skolan och vÀxte upp. SprÄket var inte sÄ svÄrt nu sÄ hÀr i efterhand. Minnen av campingresor, nÀr pappa lÀrde mig hur man sover sjÀlv i skogen, klÀttra i berg, mamma lÀrde mig matlagning, alla utflykter och all kÀrlek. Vi hade inte mycket men allt vad vi behövde.

Jag kommer ihĂ„g min första kĂ€rlek. En svensk tjej som hette Maria som luktade viol och min mamma som hela tiden försökte fĂ„ henne att Ă€ta upp sig. Som en – för min Ă„lder – storvĂ€xt datornörd var det ett under att jag överhuvudtaget landade en tjej som henne.

Jag kommer ihÄg tiden med vÀnnerna i sommarparkerna i Malmö. Att gÄ igenom högstadiet och sedan gymnasietiden med all Ängest och oro inför framtiden. Fler flickvÀnner, mindre fumlande och mer insikt om spelet mellan mÀn och kvinnor.

Högskolan, tentorna, avhoppet, eget företag, konkursen, nytt eget företag, uppköpet, andra kĂ€rleken, följt av seperationen, första lĂ€genheten, första bostadsrĂ€tten och till sist
 den STORA kĂ€rleken. TrĂ€ffade kvinnan i mitt liv som – utöver att hon Ă€r vacker och rolig – utmanade mig intellektuellt. Hon plockar smĂ€ller ned mig pĂ„ jorden nĂ€r jag blir för stöddig och hon lyfter upp mig nĂ€r jag Ă€r svag.

Barn. Familj. Lycka. Hus. Jag kommer ihÄg nÀr jag klicheartat lyfte henne över trösklen till vÄrt hus. Jag kommer ihÄg nÀr vi fick för oss att vi inte kunde packa upp en enda sak förrÀn vi hade Àlskat i alla rum i vÄrt hus (det var egentligen ett ruckel, men det var vÄrt). Vi kÀmpade med bolÄn, hade vÄra skitÄr och hÀr kom vÄrt första barn och förgyllde vÄr tillvaro.

Åren gick. Min sambo klĂ€ttrade i karriĂ€ren. Jag lyckades sĂ€lja mitt företag till en skön person som dĂ„ blev min chef. NĂ„gra Ă„r av ren lycka följde. HĂ€r kom till slut vĂ„r dotter till vĂ€rlden. En liten tjej med stora nyfikna ögon. Som tur Ă€r fick hon utseendet av sin mor.

Kan berÀtta hur mycket som helst egentligen. Men


NĂ„got började hĂ€nda i Sverige. Och det var inte lĂ€tt att prata om. De ENDA jag har kunnat prata med Ă€r de som har varit i samma situation som jag. Alla utlĂ€ndska vĂ€nner som jag gick i skola med har uttryckt samma sak nu nĂ€r de Ă€r vuxna. Varför gör inte myndigheterna nĂ„got Ă„t invandringen? Typ “jĂ€vla svennar, varför sĂ€ger de inte ifrĂ„n?!”

Varför stĂ€ller Sverige inte KRAV pĂ„ de som kommer? Varför Ă€r ett medborgarskap inte vĂ€rt nĂ„got? Vi har ALLA minnen av vĂ„ra förĂ€ldrar som slet med sina jobb, slet med sprĂ„ket, peppade oss barn att gĂ„ till skolan, lĂ€ra oss saker
 BLI nĂ„got. Mina svenska vĂ€nner Ă€r mer försiktiga med att uttrycka sig. Jag har lĂ€ttare att försvara Sverige Ă€n mina svenska vĂ€nner. FörstĂ„r ni hur SJUKT det Ă€r för mig?! Och jag och mina vĂ€nner har Ă€ndĂ„ under livet Ă€ndĂ„ stött pĂ„ rasistsvennar frĂ„n mindre satellitorter. Vi förstĂ„r att dessa idioter inte representerade Sverige. Vi var arga pĂ„ DEM och inte hela jĂ€vla svenska folket.

Mina förĂ€ldrar Ă€r fan vansinniga över vad som pĂ„gĂ„r i Sverige. De kĂ€mpade som galningar, de var tacksamma och de ville bli en del av Sverige samtidigt som vi – i hemmet – höll kvar de traditioner som vi tyckte om. Sverige möjliggjorde mig och mina syskon. Mina förĂ€ldrar fick se oss – i Sverige – bli högutbildade, fĂ„ jobb och möjligheter som Ă€r fĂ„ förunnat.

Och sedan förĂ€ndrades allting. Sverige började krackelera, förfalla och jag började oroa mig för framtiden. SĂ„g mina sĂ„ starka förĂ€ldrar bli Ă€ldre, orka lite mindre och sedan gick de i pension. Blev tvungna att flytta frĂ„n huset eftersom de inte hade rĂ„d att bo kvar pĂ„ de fĂ„ slantar som lĂ„g i pensionskuvertet. Sedan blev pappa sjuk i cancer och nĂ€r vĂ€ntan pĂ„ operationen (vĂ„rden har helt fuckat ur) blev helt absurd
 skramlande vi till operation utomlands nu i mars. De kommer hit till Polen efterĂ„t. Förhoppningsvis. Om allt gĂ„r bra. Jag ska dĂ„ berĂ€tta om mina planer att flytta dem hit permanent.

Mina jobb har gjort att jag har rört mig i Malmö. ÖVERALLT i Malmö. Rika som fattiga omrĂ„den. Och sakteligen började jag se en hel del som gjorde mig oroad. Installerade IT-system i delar av Malmö dĂ€r vi fick ringa polisen för de inte gillade vĂ„r firmabil. Fick vĂ„r bil sönderslagen men “brott kunde inte styrkas” trots vittnesmĂ„l. Tror ni polisen Ă„kte ut till oss för att kolla pĂ„ bilen? Jo, tjena.
Jag mötte en gammal skolkamrat som det inte gĂ„tt sĂ„ bra för
 och blev överraskad över att hans fru hade slöja. “Det Ă€r enklast sÄ  du förstĂ„r inte.” sa han till mig med sorg i blicken. Effekten av att inte ha rĂ„d att flytta till ett annat omrĂ„de. TyvĂ€rr förstod jag inte honom. Jag har varit med om för mycket i mitt liv för att böja mig för nĂ„gra idioter i skĂ€gg.

StÀndigt alla dessa smÄ tecken pÄ att nÄgot inte stod rÀtt till.

Sverige skiter ett stort stycke i dessa utsatta MalmöomrĂ„den. DU lĂ€ser inte om dem för ni hĂ€nger inte pĂ„ samma stĂ€lle pĂ„ nĂ€tet. De gör sig inte hörda för de lĂ€ser inte media pĂ„ det sĂ€tt som du och jag gör. De Ă€r fullt upptagna med vardagen. De försöker inte göra sig hörda för enligt dem â€œĂ€r det inte lönt för ingen bryr sig”. IstĂ€llet Ă€r det diverse fjantar (typ Behrang fucking Miri – ett förstklassigt svin enligt mig) som “för deras talan” i egna “nobla syften” för att bygga sina egna karriĂ€rer. Åk ut till problemomrĂ„den i Malmö och frĂ„ga de som bor dĂ€r om dessa mĂ€nniskor sĂ„ kan ni fĂ„ det bekrĂ€ftat pĂ„ tvĂ„ minuter. Det Ă€r tvĂ„ helt olika vĂ€rldar. De har helt andra prioriteringar Ă€n vad du och jag har. Det Ă€r inte fel
 det Ă€r bara deras sĂ€tt att överleva. SamhĂ€llet skiter fullstĂ€ndigt i dem och sĂ„dant fĂ„r konsekvenser pĂ„ sikt.

SÄ det var redan illa. Sedan började det pÄ allvar hÀnda saker.

I Malmö kom sedan EU-migranterna – som ockuperade mark och betedde sig som svin. De var överallt
 noga fördelade de upp alla offentliga ytor mellan sig. Alla sĂ„g detta, alla visste egentligen men ingen reagerade. Malmös system krackelerade lĂ„ngsamt men sĂ€kert. SkĂ€ggiga vĂ€nstertomtar vurmade för EU-migranterna och tyckte att de skulle fĂ„ en bit mark. Att det var Sveriges skyldighet etc. Vi som jobbar ska betala
 för ANDRA lĂ€nders medborgare?! Fuck no. VĂ€nsteridioterna fick LÄNGE hĂ€rja mer eller mindre oemotsagda i debatterna.

Jag sĂ„g tiggaren vid Netto bli hĂ€mtad av en fet jĂ€vel varje kvĂ€ll. Innan hon hoppade in i bilen rĂ€knade han hennes stĂ„lar. Jag sĂ„g samma feta jĂ€vel köra bort svenska a-lagare vid ett flertal tillfĂ€llen. Det hela var uppenbart. ÄndĂ„ gav naiva mĂ€nniskor pengar varje dag. Det var tabu att sĂ€ga nĂ„got. Alla visste det som regeringens utredare (Varlfridsson?) kom fram till. Ge INTE pengar. Ska ni stötta sĂ„ ge stĂ„lar till en av de organisationer arbetar i RumĂ€nien. Medias Ă€ckeljournalister ifrĂ„gasatte fortfarande allting. Sluta ge pengar?! Nej, sĂ„ omĂ€nskligt. Sinnessjukt. Och Ă€n idag sĂ„ FORTSÄTTER svennarna att kasta guldtior i parasiternas muggar! WTF? LĂ€ser ni tidningar? Rör ni er ute? FörstĂ„r ni?

Sedan kom migrationsvÄgen.

Jag har varit pÄ de hem dÀr man samlar flyktingfamiljer frÄn Syrien. Inget brÄk. Det Àr dessa flyktingar som alla svenskar TRODDE det handlade om i början.

Jag har Ă€ven i kontakt med landsmĂ€n som arbetar pĂ„ HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. Det riktigt sjuka Ă€r – att dessa mĂ€n vet exakt hur man ska uppföra sig – men det fattar inte kommunens personal. Alla berörda myndigheter daltar med dessa as istĂ€llet för att sĂ€tta ned foten. De skrattar Ă„t er. De vill ha stĂ„lar och lĂ€genhet. Araber frĂ„n dessa regioner Ă€r inget ni kommer att integrera. Ni kommer inte ha nytta av dessa idioter. Hela Europa skriker att dessa ekonomiska migranter, dessa vĂ„ldtĂ€ktsbenĂ€gna jĂ€vla cilivisationshaverister ska ut frĂ„n landet. Direkt. Vill inte deras lĂ€nder ta dem emot sĂ„ frys bistĂ„ndet eller sĂ€tt dem pĂ„ en flotte. Agera!

Skriverier om att 80.000 ska ut. Herregud vad protester det blev frĂ„n godhetslandet
 detta TROTS att svensk polis inte ens klarar att kasta ut 3000 personer om ÅRET. Och nu – under 2016 – kommer antagligen den STORA vĂ„gen av migranter. Ni vet
 de har telefoner och Internet
 de Ă€r fullstĂ€ndigt medvetna om att Europa mĂ„ste stĂ€nga sina grĂ€nser. Det innebĂ€r att de mĂ„ste ta sig till Europa NU I ÅR om de ska ha en chans att hinna innan dörrarna stĂ€ngs. 2016 kommer innebĂ€ra FLER migranter till EU Ă€n 2015. Detta fullstĂ€ndigt uppenbara hĂ€ndelseförlopp ser övriga lĂ€nder i Europa
 utom Sverige.

SĂ„ vad lĂ€ser man dĂ„ i svensk media. Tja, det vet ni lika vĂ€l som jag. Idiotjournalister som spenderar spaltmeter över #inteerkvinna, genusperspektiv (skojar ni med mig? dessa araber har inte en susning – en kvinna Ă€r en fitta och en barnmaskin enligt dem) etc. Lycka till era jĂ€vla idioter. Er vĂ€rld kommer snart att rasa ihop. Ni kommer bli tvungna att ta in militĂ€ren innan 2016 Ă€r slut. Och medborgarna kommer vara i TOTAL CHOCK eftersom media hela tiden mörkar.

Än vĂ€rre Ă€r just alla svenskar som trott pĂ„ allting. Som springer omkring och Ă€lskar oss invandrare utan att göra skillnad pĂ„ oss (det ÄR en jĂ€vla skillnad pĂ„ oss invandrare). Dessa plĂ„ster springer runt i sina jĂ€vla alternativa klĂ€der och Ă€r sĂ„ sjĂ€lvförverkligande goda att det fan lyser glorior över deras skallar. Jag kĂ€nner för att slĂ„ varje flanellfjant med surdegsosande skĂ€gg pĂ„ kĂ€ften varje gĂ„ng jag ser dem. Jag spottar pĂ„ er.

Jag kĂ€nner nĂ„gra invandrare som bedriver verksamhet runt MöllevĂ„ngstorget i Malmö. Vissa av dem tillhör de araber som faktiskt arbetar jĂ€vligt hĂ„rt. De HATAR dessa vurmande svennar som flyttat dit för att det Ă€r sĂ„ trendigt. En god vĂ€n till mig (frĂ„n Irak) sa att han fullstĂ€ndigt avskyr hur de mer eller mindre “klappar oss pĂ„ huvudet” och tycker att vi Ă€r sĂ„ fantastiska. Fan, fatta mannen
 de prutar inte ens pĂ„ torget
 de betalar EXTRA! Vem fan tror de att de Ă€r? Vem fan tror de VI Ă€r?

I mitt jobb sĂ„g jag allt bra med Malmö  men ocksĂ„ allt dĂ„ligt. Efterhand hörde jag mer och mer frĂ„n kommunanstĂ€llda (dĂ€r vi installerade div. system). PĂ„ Socialförvaltningen. Folk grĂ€t. Vi hörde allt dĂ€r vi stod och jobbade, De hade ingen kontroll. Ingen verkade vĂ„gade rapportera uppĂ„t av rĂ€dsla av den dĂ€r jĂ€vla rasiststĂ€mpeln. De VET. Alla VET. Men alla – för att gynna sig sjĂ€lva – Ă€r med i godhetsracet. Ni vet
 “om bara alla förstĂ„r hur god JAG Ă€r” sĂ„ innebĂ€r det ett steg upp. Speciellt dessa krypande slemmon till kommunanstĂ€llda som varje dag ser verkligheten men som rapporterar osanningar uppĂ„t. I rĂ€dsla för att inte fĂ„ nĂ„gon stĂ€mpel om obekvĂ€m, rasist eller liknande bullshit.

Skolorna i Malmö rasar i resultat. Statistiken talar sitt tydliga sprĂ„k. Effekterna frĂ„n migrationsvĂ„gen kommer vara brutala eftersom staten lade över ansvaret över alla migranter pĂ„ kommunerna. Nu lĂ€ste jag i mĂ„ndags dessutom ett förslag frĂ„n Matilda Brinck-Larsen att svenska barns fritidsgĂ„rdar etc ska öppnas upp sĂ„ att integrationen ska gĂ„ bĂ€ttre. AlltsÄ  nu ska vĂ„ra barn anvĂ€ndas som ett verktyg i integrationsarbetet. Hon talar om mina barn som “gemensamma”? VĂ„ra barn Ă€r vĂ„ra barn och tillhör INTE det hĂ€r sjuka samhĂ€llet.

VardagsvĂ„ldet. Jag kan ta hand om mig sjĂ€lv. Tack vare en vĂ€ns pappa, fick jag tidigt lĂ€ra mig boxas. Jag Ă€r stor och har ingripit vid ett flertal gĂ„nger. Har markerat bland unga nĂ€stan varje vecka nĂ€r jag varit ute. Ibland Ă€r det rĂ€tt grova grejor. Men nĂ€r jag kommer hem till min son
 min dotter 
 och min sambo
 sĂ„ vill jag inte att de ska lĂ€ra behöva ta hand om sig sjĂ€lva i en vĂ„ldssituation. Jag fixar inte oron
 jag fixar inte det faktum att om nĂ„got hade hĂ€nt nĂ„gon av dem som hade jag dödat svinen och stolt tagit mitt straff. Gud nĂ„de den som kommit i min vĂ€g.

MINA barn ska njuta av livet. UpptĂ€cka saker. Kunna cykla hem pĂ„ kvĂ€llen. Och jag upptĂ€ckte att JAG inte klarar av oron och mina egna mörka orostankar. Jag vill inte behöva
 och kan inte
 vara överallt. SĂ„ en dag sa jag till min sambo att vi mĂ„ste prata om min oro. Underbar som hon Ă€r sĂ„ förstod hon. Sa vad hon behövde ha uppfyllt för att vi skulle flytta. SĂ„ vi planerade resor lite varstans. Hon föll till slut pladask för Gdansk, Polen. Sedan gick allt fort. En resa till dit, hittade mark, diverse tillstĂ„nd etc. senare sĂ„ var papperna klara för att bygga vĂ„rt nya hem. Detta har alltsĂ„ tagit nĂ€stan tvĂ„ Ă„r.

Nu har jag alltsĂ„ tagit min familj med mig till ett annat land. Jag har flytt Ă€nnu en gĂ„ng. Som mina förĂ€ldrar en gĂ„ng gjort. Jag har fĂ„tt en helt ny respekt för mina förĂ€ldrar – för det Ă€r ett jĂ€vligt jobbigt beslut att flytta. Vi gör det för vĂ„ra barns skull. För att jag – som förĂ€lder – ska kunna sova slappt pĂ„ verandan till vindens sus utan att behöva oroa mig för att de ska komma hem hela och rena. Att min sambo ska kunna ha en kvĂ€ll ute utan att jag ska behöva vĂ€nta pĂ„ att höra nycklarna i lĂ„set för att kunna somna.

TvÄ nÀtter har jag spenderat i vÄrt nya hus. Sonen jublade över sitt nya rum, dottern sprang rundor med sin nalle och hoppade över flyttlÄdorna, sambon svor över att vi gjort av med listan var allting Àr. OmrÄdet Àr fantastiskt, grannarna Àr underbara och det verkar som om anledningen till vÄr flytt bÄde roar och oroar dem.

Jag? Lugn. Glad över att vara hĂ€r. KĂ€nner att jag Ă€ntligen kan andas. Är inte med i skiten lĂ€ngre. Jag Ă€r inte med och BETALAR lĂ€ngre. Ingen oro för att nĂ„gon ska kalla mig för rasist, haverist eller allt annat. Min sambo behöver inte oroa sig för att hennes chef ska komma pĂ„ att hennes man minsann rör sig pĂ„ demonstrationer mot regeringen. HĂ€r kan jag vara öppen och svenska myndigheter, svensk media och svenska tjĂ€nstemĂ€n kan inte göra mig nĂ„got mer.
HÀr Àr bra. Ypperlig engelsk-/polsktalande skola. Bra nÀrmiljö. Tryggt. Roligt.

Men jag Àr ÀndÄ sorgsen. Jag Àlskar Sverige. Det Sverige jag vÀxte upp i
 jag tycker om det landet vÀldigt mycket.

Jag kĂ€nner – och detta Ă€r ingen underdrift – ett stort hat mot de ansvariga. Att ge bort Sveriges vĂ€lfĂ€rd till vad? Otacksamma ekonomiska flyktingar? Till brottslingar? Folk som har “flytt” genom hur mĂ„nga sĂ€kra lĂ€nder som helst för att parasitera pĂ„ vĂ„rt system. Som tjatar om sin jĂ€vla primitiva grottreligion? Som ger sig pĂ„ vĂ„ra vĂ€rderingar. PĂ„ de svagare i samhĂ€llet, vĂ„ra barn och kvinnor. Och vad ska Sverige sĂ€ga till alla de RIKTIGA flyktingar som nu fĂ„r ta all skit för vad ekonomiska migranter stĂ€ller till med? Hur ser man en riktig flyktingfamilj i ögonen nĂ€r de hamnar pĂ„ en skitskola i ett utanförskapsomrĂ„de dĂ€r lĂ€rarna Ă€r rĂ€dda och vĂ„ldet hĂ€rskar? Hur förklarar man för dem att de Ă€r dömda till en annan form av misĂ€r?

Jag Ă€r skyldig Sverige en hel del. Men jag ser ingen vĂ€g att Ă„tergĂ€lda allt vad Sverige har gjort för mig. Ingen lyssnar pĂ„ oss kritiker. Ingen respektabel tidning skriver om – förstĂ„r – folks oro utan att tillskriva oss obehagliga egenskaper. FrĂ€mlingsfientliga, brunskjortor, ointelligenta, outbildade etc. Vad ska JAG göra?! Jag har EN fucking förtvivlad röst att lĂ€gga i ett val 2018. Det kĂ€nns sĂ„ lĂ„ngt bort. Jag tror inte Sverige klarar sig till dess utan att samhĂ€llet tar sĂ„dan skada att det kommer ta generationer att reparera.

Jag tittar pĂ„ alla flyttlĂ„dor hĂ€r. Och jag, tvĂ„ meter lĂ„ng och enligt mig sjĂ€lv en tuff jĂ€vel, sitter med en tĂ„r i ögat för alla mina vĂ€nner och deras barn, Sveriges pensionĂ€rer, tonĂ„ringar
 ja – alla – som inte kan göra som vi har gjort. Det kĂ€nns som om jag sviker alla. Samtidigt Ă€r jag lĂ€ttad. För MIN familj Ă€r safe (inte bara fysiskt, utan skolmĂ€ssigt, vĂ„rd, pension etc).

Fy fan för de som gjort att jag kÀnner sÄ hÀr just nu.

Fy fan för media som underlÄtit att granska makten. Som suttit i knÀet pÄ politikerna. Ni kommer aldrig fÄ tillbaks medborgarnas förtroende.

Fy fan för politikerna som har drivits av sina ideologier istĂ€llet för folkets vĂ€l och ve. Ert FÖRSTA ansvar Ă€r medborgarna och landet. Ni prioriterat andra lĂ€nders medborgare. Ni borde fan hĂ€ngas.

Fy fan för alla ni som har sett
 som har vetat
 som har förstĂ„tt
 men som lĂ„tit er tystnad vinna. Eller hejjat pĂ„ skiten i jakt pĂ„ egen vinning. FörrĂ€dare Ă€r vad ni Ă€r.

FÖRSTÅ vad som hĂ€nder
 res er. Gör nĂ„got. Jag Ă€r hemma pĂ„ mindre Ă€n sex timmar om ni behöver min – om Ă€n lilla, kanske patetiska men helhjĂ€rtade – hjĂ€lp. Alternativet till aktion Ă€r att Sverige tvingas bli nĂ„got helt annat och det Ă€r en förolĂ€mpning mot MINA förĂ€ldras kamp men det Ă€r framförallt ett OERHÖRT SVEK MOT ALLA de svenska generationer som byggde upp landet som gjorde det möjligt för mig och mina syskon att BLI nĂ„got. Och kom inte med dravlet om att jag ska vara tacksam och erbjuda andra mĂ€nniskor samma sak som jag fĂ„tt. Det. Är. Inte. Samma. Sak. Vi har jobbat, talat sprĂ„ket, ALDRIG gjort brott, ALDRIG krĂ€nkt en kvinna och ALDRIG krĂ€vt nĂ„got.

Jag Ă€r för evigt tacksam för allt som Sverige – och dess medborgare – har gjort möjligt för mig och min familj. Jag skiter i dessa vurmande mĂ€nniskor som – till mitt ansikte – en gĂ„ng sjĂ€lvförintande för hela Sveriges rĂ€kning sa till mig att jag behöver inte vara tacksam. Att det Ă€r min mĂ€nskliga rĂ€ttighet. Vilken jĂ€vla idiot. Jag Ă€r tacksam. Punkt. Gillar inte nĂ„gon det sĂ„ kan de fara Ă„t helvete.

Ledsen om det Àr slarvigt skrivet, har druckit för mycket whisky och jag Àr för trött i hjÀrtat. Bara kÀnde för att banka ned mina tankar och dela med mig. Jag avslutar med detta:

Är det nĂ„gon som frĂ„gade er om hur Sverige skulle utvecklas? KĂ€nner ni att ni fick som ni ville? Är det inte konstigt att det inte fanns pengar till nĂ„got INNAN migrantvĂ„gen kom till Sverige?

Ni som inte kan, inte vill eller har möjlighet att göra som jag. Res er upp. Hitta andra som tycker som ni. Ta kontroll över era liv och er tillvaro. Ingen annan kommer göra det Ät er.

Sloga jači nesklad tlači.

/Darko
twitter.com/daccraft

PS. NĂ„gonstans inom mig hoppas jag att jag har helt fel om allting. Att mina vĂ€nner ska mobba mig i framtiden över min fjantiga oro. Att de ska slĂ€nga foliehattar pĂ„ mig varje gĂ„ng vi trĂ€ffas för minnet av “Darkos onödiga oro 2015/2016”.
Jag hoppas verkligen att det blir sÄ. Jag ska ha foliehatten pÄ mig vid varje tillfÀlle sÄ alla kan skratta Ät mig.
Det skulle vara skönt.
Jag skulle glatt skratta med dem.

Är Darko Crncevics tal ett eko av den svenska nationalpsykologiska karaktĂ€rens problem, sĂ„som beskriven av Sveriges siste katolske biskop Johannes Magnus dĂ„ han flydde landet i kölvattnet pĂ„ att götar och svear under Gustav Vasa “enades” i början pĂ„ 1500-talet?

Sex hava orsakerna varit, Àro och förbliva till olyckorna i Sverige. Ett, egennyttan. TvÄ, det lömska hatet. Tre, förakt för lagarna. Fyra, liknöjdhet inför det allmÀnna bÀsta. Fem, obetÀnksam gunst för utlÀnningar. Sex, envisas avund sinsemellan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

statcounter