När inbördeskriget till slut bryter ut i Sverige kommer det bero på en av två saker:

  1. Globalisterna, som i dag innehar regeringsmakten, tar av sig handskarna och eskalerar det krig man på lägre värme redan bedriver mot Sverige och dess ursprungsbefolkning – ett krig med många fronter.

    En fascistifierad och militariserad poliskår och kontrollerade fronter som våldsvänstern, islamska terrorister och organiserade kriminella gäng.

  2. Globalisterna förlorar nästa riksdagsval och går till attack ur virtuellt underläge.

    Virtuellt för att även om den officiella makten då tillhör någon annan finns globalisterna och deras hejdukar kvar i sina positioner inom bland annat statsförvaltning och media.

Läsare som ännu inte förstår, rekommenderas att studera situationen för USA:s president Donald Trump, samt hur Sveriges nyligen helt centraliserade poliskår tagit över “planeringen” inför en demonstration den Nordiska Motståndsrörelsen avser att hålla i Göteborg den 30:e november.

Frågan om våldsanvändning hamnar i och med detta i nytt ljus.

Skall människor som inte vill leva i en global diktatur där de reducerats till mikrochippade slavar, fortfarande spela efter demokratins regler och lagar, väl medvetna om att motståndarsidan, globalisterna, inte gör det?

Eller, stavas vägen till överlevnad för mänskligheten att i dag – precis som globalisterna och deras lakejer alltid gjort – acceptera handlingar som normalt anses ociviliserade som redskap i verktygslådan?

När globalisterna instigerar eller tillgriper våld sker inte detta som en metod för personlig känslomässig katharsis, deltagande i till exempel meningslösa gatukonfrontationer i hopp om att bli av med jobbiga känslor.

Globalisternas våld handlar om något helt annat: kalla kalkyler för att driva, eller lägga om, en samhällsutveckling genom att på olika sätt manipulera eller avlägsna pjäser på schackbrädet.

Vägen till överlevnad, om nu våld tillåts bli en del också i mänsklighetens arsenal, kommer att behöva vara helt rationell och ha en mycket högre grad av assymetri och sofistikation, än globalisterna.

Skälet till detta är den rådande styrkebalansen.

Globalisterna är oerhört få i förhållande till mänsklighetens antal. Men globalisterna besitter de flesta positioner i “terrängen” varifrån de kan projicera styrka. De äger för närvarande Sveriges regering och riksdag, liksom stora delar av statsapparaten och media. Till detta kommer “privata” aktörer som EXPO och deras nätverk av satelliter (bl a tillsammansskapet och juristfronten).

Få människor verkar vakna och redo att göra något för att rädda sig själva, sina familjer och samhällen och synes i stort passiva och okunniga om den överhängande faran den globala diktaturens installation utgör.

Lägg till detta den enorma kapacitet till teknisk övervakning på detaljnivå globalisterna i dag besitter.

Med starkt begränsade resurser kommer mänsklighetens försvarare att behöva bli mycket mer analytiska och selektiva både vad beträffar mål men också medel, för det högre syftet att överleva.

Måhända väljer de istället, i likhet med Indiens Mahatma Gandhi, att göra icke-våld till sin princip.

 

 

Ju fler människor som vaknar och agerar, desto fredligare kan omställningen och återtagandet genomföras.