Genombrott för kontantuppropet – nu krĂ€ver riksbanken att politikerna skyddar kontanterna i lag

Senast uppdaterad: 2016-03-16

Efter över sextusen namnunderskrifter i Sveriges största upprop för kontanternas skydd i lagen – kontantuppropet.nu – krĂ€ver nu ocksĂ„ riksbankschefen Stefan Ingves lagstifting…

 

Fler artiklar om bankernas krig mot kontantvÀsendet

DN Debatt. ”Bankerna mĂ„ste ansvara för kundernas kontantbehov”

KĂ€lla: http://www.dn.se/debatt/bankerna-maste-ansvara-for-kundernas-kontantbehov/

BetaltjÀnstutredningen. Med en lagstadgad skyldighet för banker att tillhandahÄlla kontanter i enlighet med kundernas behov blir det tydligt att bankerna har ett ansvar för sina kunder. Den som fÄr banktillstÄnd fÄr ocksÄ tillgÄng till insÀttningsgarantin. DÄ Àr kontanthanteringen en rimlig motprestation, skriver riksbankchef Stefan Ingves.

PĂ„ bara fem Ă„r har antalet bankkontor som hanterar kontanter halverats. Under samma tid har 154 bankkontor stĂ€ngts. MĂ„nga privatpersoner, mindre företag och föreningar upplever att det Ă€r svĂ„rt att ta ut kontanter. Ännu svĂ„rare tycks det vara att sĂ€tta in kontanter. SĂ€rskilt Ă€ldre personer och de som bor i glesbefolkade omrĂ„den har problem med lĂ„nga avstĂ„nd till nĂ€rmaste kontantservice – allt enligt LĂ€nsstyrelsen Dalarna som har ansvaret att följa frĂ„gan. Försvinner fler stĂ€llen blir situationen besvĂ€rlig Ă€ven för andra grupper i samhĂ€llet.

Just nu finns det tillfÀlle att ÄtgÀrda detta eftersom det ligger en utredning pÄ regeringens bord om grundlÀggande betaltjÀnster i Sverige. Ett förslag som borde övervÀgas Àr att införa ett lagkrav pÄ bankerna att upprÀtthÄlla rimlig kontantservice. Det skulle innebÀra att bankerna fÄr ett tydligt krav pÄ sig att göra det som förvÀntas av dem, nÀmligen att de tar sitt samhÀllsansvar och ger kunderna den service de förvÀntar sig.

LÄt mig börja med att reda ut hur kontanter distribueras i dag. Riksbankens roll i kedjan Àr att ge ut sedlar och mynt. Bankerna och vÀrdebolagen har sedan lÄng tid tillbaka distribuerat dessa till kunderna efter behov. Det Àr i grunden en sund ordning eftersom det har gett bankerna god möjlighet att anpassa distributionen till sina behov och kundernas efterfrÄgan. Det ger ocksÄ bankerna starka motiv att effektivisera och dÀrmed driva pÄ en positiv teknikutveckling.

Lagstiftaren hade nog knappast tÀnkt sig en framtid dÀr lÀnsstyrelserna alltmer tar över vanliga banktjÀnster. Det bör vara en utgÄngspunkt att det Àr bankerna som i första hand ska hjÀlpa sina kunder med möjligheter att sÀtta in och ta ut kontanter.

Men bankerna har en speciell roll i samhÀllet. De förmedlar betalningar mellan hushÄll, företag och offentlig sektor. För att fÄ göra detta krÀvs tillstÄnd av staten. En rad villkor mÄste vara uppfyllda eftersom bankverksamhet Àr förknippad med risker som kan drabba det allmÀnna. Den som fÄr ett sÄdant tillstÄnd fÄr ocksÄ tillgÄng till insÀttningsgarantin, den försÀkring som garanterar stora delar av deras kunders insÀttningar om nÄgot skulle gÄ illa. En rimlig motprestation Àr att bankerna sÀkerstÀller att deras kunder kan betala och ta betalt pÄ ett nÄgorlunda enkelt sÀtt. SÄ lÀnge kontanter finns ingÄr det i servicen att kunna sÀtta in och ta ut pengar.

Man ska sjÀlvklart inte bortse frÄn fördelarna med nya elektroniska betalningsformer som successivt ersÀtter kontanterna. Sverige ligger lÄngt framme nÀr det gÀller utveckling och anvÀndning av nya innovativa tjÀnster. Den tekniska utvecklingen och innovationen pÄ betalningsmarknaden Àr positiv och gagnar ekonomisk tillvÀxt och vÀlfÀrd. Men den grundlÀggande tillgÄngen till kontantservice har börjat brista. Det finns tre avgörande argument för att landa i denna slutsats:

  1. Kontanter behövs fortfarande. Det Ă€r uppenbart att kunderna efterfrĂ„gar kontanter. I vĂ„ra undersökningar ser vi att 90 procent av befolkningen har anvĂ€nt kontanter nĂ„gon gĂ„ng den senaste mĂ„naden. 20 procent av alla betalningar i butik sker med kontanter. Även om kontantanvĂ€ndningen minskar sĂ„ Ă€r Riksbankens bedömning att kontanter kommer att finnas kvar under en överskĂ„dlig tid.
  2. Elektroniska betaltjÀnster kan inte alltid ersÀtta kontanter. Det kan handla om grupper som inte klarar av att anvÀnda elektroniska betaltjÀnster eller sÄ kan det handla om att elektroniska betaltjÀnster inte Àr tillgÀngliga pÄ en viss plats eller vid en viss tidpunkt exempelvis till följd av tekniska begrÀnsningar.
  3. BegrÀnsa statens Ätagande. Det Àr redan i dag en uppgift för lÀnsstyrelserna att sÀkerstÀlla att medborgarna har grundlÀggande service. Det innebÀr att de ska komplettera utbudet dÀr marknaden inte sjÀlvt förmÄr att tillhandahÄlla grundlÀggande betaltjÀnster. Det förutsÀtter naturligtvis att bankerna gör sitt yttersta för att möta sina kunders behov. Lagstiftaren hade nog knappast tÀnkt sig en framtid dÀr lÀnsstyrelserna alltmer tar över vanliga banktjÀnster. Det bör vara en utgÄngspunkt att det Àr bankerna som i första hand ska hjÀlpa sina kunder med möjligheter att sÀtta in och ta ut kontanter.

Hur ska man dÄ förhÄlla sig till denna utveckling? VÄr slutsats Àr att staten pÄ nÄgot sÀtt bör sÀkerstÀlla att bankerna inte lÀmnar över detta ansvar till det allmÀnna. Sverige Àr till stora delar ett glest befolkat land och att erbjuda kontanttjÀnster Àr naturligtvis förknippat med en kostnad. Det Àr sÀkert inte lönsamt att erbjuda ett fullt serviceutbud överallt, men det bör ÀndÄ vara möjligt att samarbeta om tjÀnster. SamÀgda insÀttnings- och uttagsautomater Àr ett exempel som finns redan i dag. FrÄn Riksbankens sida Àr vi övertygade om att bankerna kan arbeta fram lösningar som ser till att de lever upp till ansvaret mot sina kunder.

Men vi tror trots allt inte att bankerna kommer att Ästadkomma detta helt pÄ egen hand. Utvecklingen visar att de springer fortare Àn sina kunder. Ett alternativ Àr dÄ att införa en lagstadgad skyldighet för banker att tillhandahÄlla kontanttjÀnster i samklang med deras kunders behov och förvÀntningar. Det skulle innebÀra att en bank inte ska kunna dra ner pÄ sitt utbud av kontanttjÀnster snabbare Àn vad efterfrÄgan minskar. Syftet med en sÄdan bestÀmmelse Àr att tydliggöra att bankerna har ett ansvar för sina kunder och dÀrmed mÄste vÀga in kundernas behov nÀr de beslutar om sitt serviceutbud.

RĂ€tt utformad kan lagstiftningen ocksĂ„ bli en motor för att stimulera fram nya samarbeten och lösningar Ă€ven pĂ„ kontantomrĂ„det. En liknande skrivning infördes i början av Ă„ret i Norge – ett land som liksom vĂ„rt Ă€r glest befolkat och dĂ€r folk betalar det mesta med kort. Även om det Ă€nnu Ă€r för tidigt att sĂ€ga vad bestĂ€mmelsen i Norge fĂ„tt för effekter anser vi att en liknande skrivning Ă€r lĂ€mplig ocksĂ„ för Sverige.

Möjligheten att göra betalningar Àr grundlÀggande i vÄrt moderna samhÀlle och det gÀller dÀrför att slÄ vakt om allas möjlighet att kunna göra betalningar. Det kommer inte att vara till gagn varken för enskilda individer eller för samhÀllet som helhet att bankerna inte tar detta ansvar.

LÀs den i dag - i morgon Àr det försent...

"VÀsts mörka hjÀrta - 9/11, Geopolitisk terrorism & Globaliseringsagendan."

LÀs den i dag - i morgon Àr det försent...

Demokrati till Döds – Sveriges vĂ€g in i den globala diktaturen."


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

statcounter