Finlands presidenten i brandtal mot invandringen

Senast uppdaterad: 2016-02-06

Sauli Niinistös tal till finlÀnska parlamentet..

Ärade talman, bĂ€sta representanter för Finlands folk,

NÀr ni började för ett Är sedan visste ni sÀkert inte vad som vÀntar er. Lika lite visste jag dÄ, i början av min mandatperiod, om allt det jag nu vet med facit pÄ hand.

Det har sagts att mitten av detta Ärtionde kommer att gÄ till historien, att vi lever i en brytningstid. Att det som man nu fattar beslut om kommer att vara avgörande för vÄr framtid.

Det har ocksÄ sagts att vi under de senaste Ären har stött pÄ fenomen som har skakat om vÄr tillvaro, det ena efter det andra, och att det kommer att fortsÀtta pÄ samma sÀtt. Att vi i Är bara fÄr se följande steg, som vi inte alls har kunnat vÀnta oss.

PÄ sÄdana utsagor blir ni som nu Àr hÀr, jag och regeringen pÄ respektive hÄll tvungna att svara. PÄ hur just Finland och just finlÀndarna kommer att möta sin framtid. I sista hand Àr det bara vi sjÀlva som bÀr ansvar för vÄr framtid.

I början av Äret har vi fört en offentlig debatt som vi sent ska glömma. Delvis har det visserligen handlat om varningar som har behövts nÀr mÀnniskor har blivit krÀnkta pÄ ett kriminellt sÀtt genom ord eller handling. Men dessutom har vi grundligt fÄtt lÀra oss hur man skÀller ut varandra. Det har rackats ner pÄ mÀn, pÄ kvinnor, pÄ toleranta mÀnniskor, pÄ intoleranta mÀnniskor, och sist men inte minst naturligtvis pÄ polisen; vi har gett oss sjÀlva en ordentlig utskÀllning.

Varför just nu? DÀrför att vi har problem. Det senaste av dem Àr den okontrollerade migrationen. Vi misstar oss grundligt om vi inbillar oss att den blir undangömd för att vi har börjat hÄlla ett öga pÄ varandra, pÄ vad var och en gör och sÀger in i minsta detalj, och sedan göra ett stort nummer av det och ta till öknamn. Vi blir inte av med problemen pÄ det hÀr sÀttet; vi riktar uppmÀrksamheten Ät ett annat hÄll, men det leder bara till ökade problem.

PÄ den hÀr punkten skulle det sannerligen vara dags för besinning, som författaren Paretskoi skrev i tidningen Iisalmen Sanomat.

* * *

Migrationsproblemet Ă€r djupgĂ„ende. Europa, Finland, det vĂ€sterlĂ€ndska tĂ€nkesĂ€ttet och vĂ€rdesystemet – allt detta har blivit utmanat.

FörĂ€ndringen Ă€r drastisk – sĂ„ sent som för nĂ„got Ă„r sedan exporterade vi vĂ„ra vĂ€rderingar, som vi ansĂ„g vara helt överlĂ€gsna, men nu mĂ„ste vi begrunda om vi ens sjĂ€lva klarar av att hĂ„lla fast vid dem.

Strömmen av immigranter till Europa, och Àven till Finland, Àr i hög grad en folkvandring; det handlar alltsÄ inte om flykt undan omedelbar nöd. Alla bedömningar ger vid handen att strömmen av mÀnniskor kommer att tillta i Är. Det hÀr Àr en stor utmaning för hela den vÀsterlÀndska demokratins förmÄga att hjÀlpa. Och det utmanar strukturerna i Europa.

I detta kaotiska lÀge kan det hÀnda att situationen förvÀrras ytterligare Àven för de mÀnniskor som anlÀnder. Det Àr kÀnt att flyktingar blir utnyttjade. Vi har just fÄtt höra om 10 000 minderÄriga som har försvunnit i Europa. MÀnniskosmugglare exploaterar och skor sig pÄ dem; det handlar om en ofantlig illegal affÀrsverksamhet. Ofta sÀtter de resande livet pÄ spel. Det finns ocksÄ en risk för att flyktingarna utnyttjas som spelbrickor inom cynisk maktpolitik.

Det talas mycket om att vi mÄste stÀnga grÀnserna, eller Ätminstone sÀtta en grÀns för hur mÄnga som fÄr komma och framför allt genast skicka tillbaka alla dem som gör illa. Och mÄnga hÄller med och förundrar sig över att man inte redan har gjort detta. Det finns en förklaring.

Nu nĂ€rmar jag mig pudelns kĂ€rna. Man har ingĂ„tt internationella överenskommelser, man har antagit EU-direktiv och stiftat nationella lagar, och tanken har varit vacker och riktig – att alla som lider nöd ska fĂ„ hjĂ€lp.

I praktiken gĂ„r det till sĂ„ att var och en som kan sĂ€ga ordet “asylum”, asyl, har tilltrĂ€de till Europa och Finland. Detta lilla ord ger pĂ„ sĂ€tt och vis en subjektiv rĂ€tt att ta sig över grĂ€nsen. Även den som saknar en riktig grund för sin asylansökan fĂ„r genomgĂ„ en fullstĂ€ndig utredning, som rentav kan ta flera Ă„r i ansprĂ„k, och kan dĂ€refter undgĂ„ tvĂ„ngsĂ„tgĂ€rder om förutsĂ€ttningarna för asyl inte uppfylls. Man kan alltsĂ„ stanna kvar dit man kommit pĂ„ felaktiga grunder.

Och nu till sjÀlva dilemmat, som Àr djupt förankrat i vÄra vÀrderingar.

Europa klarar inte av den okontrollerade folkvandringen lÀnge till. Om denna toleransgrÀns överskrids kommer vÄrt vÀrdesystem att falla samman. DÄ leder strÀvan att göra gott till att alla fÄr lida.

De flesta, om inte sÄ gott som alla, begrÀnsande ÄtgÀrder har misstÀnkts strida mot internationell rÀtt och internationella överenskommelser. Det leder till att man inte kan göra det som nödvÀndigt borde göras för att man ska kunna undvika att alla fÄr lida.

Man har ocksÄ föreslagit att de internationella flyktingkonventionerna borde Àndras. Att gÄ den vÀgen tar lÄng tid och leder knappast till en lösning pÄ den akuta situationen.

De internationella bestÀmmelserna har kommit till och tolkningen av dem har utvecklats under helt andra omstÀndigheter. Jag Àr sÀker pÄ att om internationella bestÀmmelser och nationella bestÀmmelser som bygger pÄ dem kom till i dagens lÀge skulle de vara betydligt strÀngare till innehÄllet, men de skulle trots det hÄlla fast vid de mÀnskliga rÀttigheterna och hjÀlpa dem som lider nöd.

Det finns alltsÄ inga goda alternativ. Vi mÄste övervÀga om vi ska vÀrna om europeiska vÀrderingar, européer och dem som lider verklig nöd, eller om vi strikt ska vÀrna om internationella Ätaganden utan att bry oss om övriga konsekvenser.

Nu mÄste vi försöka fÄ en bild av vad det Àr vi strÀvar efter. MÄlet Àr en jÀmvikt som med beaktande av alla aspekter Ätminstone vore tillfredsstÀllande; mer Àn sÄ kan vi under inga omstÀndigheter göra just nu.

För det första mÄste den europeiska vÀrdegrunden och ordningen tryggas, det mÄste vara fullstÀndigt klart. För det andra ska vi hjÀlpa dem som lider nöd och blir utsatta för förföljelse. Nu kan vi inte hjÀlpa dem som söker nÄgot bÀttre och kÀnner att de har en svÄr situation eller framtid i sitt eget land.

Europa söker fortfarande en balanserad lösning. Nu agerar mÄnga regeringar pÄ egen hand, och enbart med tanke pÄ sig sjÀlva eller för att hota och skrÀmmas. Vi mÄste komma till en punkt dÀr nÄgon erkÀnner att vi hÀr och nu inte klarar av att fullgöra alla Ätaganden i de internationella överenskommelserna. Det Àr ju det som de nationella förslagen till största delen handlar om.

Det bÀsta Àr att erkÀnna fakta, och bÀst, att detta erkÀnnande kommer frÄn EU, som gÄr in för gemensam grÀnskontroll, en bromsning av flyttningstrafiken och försnabbade avvisningsprocesser och pÄ det sÀttet röjer en vÀg till trygghet för dem som lider den största nöden.

En nödvÀndig del av lösningen vore ocksÄ att fÄ ett slut pÄ konflikter, exempelvis kriget i Syrien. Detta krÀver omfattande internationellt samarbete, dÀr vi givetvis ocksÄ drar vÄrt strÄ till stacken. Det lönar sig ÀndÄ inte att rÀkna med att lÀget snabbt ska bli lÀttare eller med att detta skulle utgöra ett hinder för de mÀnniskor som kommer hit av andra orsaker.

* * *

I mitt nyÄrstal sade jag att det inte Àr bra att möta vÄren i grÀlets tecken. Den utmaning som folkvandringen utgör kan inte tacklas om vi missköter vÄra interna frÄgor.

Ekonomin Àr livsviktig, men inte det viktigaste hÀr i livet. DÀrför Àr ekonomin just nu det lÀttare av vÄra svÄra problem.

Förutom att vi anklagar oss sjÀlva har vi pÄ nytt lagt oss till med den gamla ovanan att stirra oss blinda pÄ vad resten av vÀrlden talar och tÀnker om oss. Och tyvÀrr letar medierna för det mesta efter minsta lilla antydan om nÄgot negativt. Det Àr som om vi lÀngtade efter att förkunna vÄr svaga sjÀlvkÀnsla.

Visst blir vi pÄ riktigt granskade och uppmÀrksammade, pÄ mÄnga olika sÀtt. Som exempel tar jag vÄra placeringar i vissa internationella jÀmförelser: vi hör till de bÀsta bland annat nÀr det gÀller lycka, vÀlfÀrd, kreativitet och attraktionskraft, för att inte glömma konkurrenskraft och utbildning. I sjÀlva verket Àr det svÄrt att hitta undersökningar om goda egenskaper dÀr vi inte skulle ha en topplacering.

Om det Àr nÄgot man faktiskt förvÄnar sig över ute i vÀrlden Àr det, att de dÀr finlÀndarna inte lyckas prestera bÀttre fastÀn sÄ gott som allt Àr som det ska. Vi har noga satt vÄrt ljus under skÀppan. Det har uppstÄtt ett vidöppet gap mellan vad som kan göras och vad som blir gjort.

I dagarna fortsĂ€tter de för femte gĂ„ngen Ă„terupptagna diskussionerna om vĂ„r ekonomi, som redan de senaste Ă„tta Ă„ren har varit en dans pĂ„ slak lina. Nu kommer unga företagare med nĂ„got nytt, bĂ€sta förhandlare: slĂ€pp in denna friska flĂ€kt i era kammare. Överraska oss!

Ärade talman, bĂ€sta representanter för Finlands folk

FörvÀntningarna och kraven pÄ er Àr stora just nu. SÀkerheten mÄste förbÀttras, invandringen Àr ett problem, ekonomin Àr kÀrv, och vi vet inte vad som ytterligare vÀntar. Ni kommer, intensivare Àn nÄgon riksdag pÄ Ärtionden, att fÄ ta itu med primÀra grundlagsrÀttsliga frÄgor. Ert arbete kommer inte att vara lÀtt.

PÄ övre avsatsen i riksdagens huvudbyggnad stÄr president StÄhlbergs skrivbord, vid vilket vÄr grundlag skapades. Platsen förmedlar ett budskap: HÀr föddes den och hÀr har den svarat pÄ förÀndringar genom tiderna.

Jag vill lyckönska riksdagens presidium med anledning av det förtroende ni visats och önskar er framgÄng och visdom i ert krÀvande arbete.

HÀrmed förklarar jag 2016 Ärs riksmöte öppnat.

KĂ€lla: http://www.friatider.se/finske-presidentens-brandtal-mot-invandringen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

statcounter